putti putti putt putt
efter det att jag blivit pappa tänker jag inte förpesta min omgivning med att:
säga: "- vänta till du får egna barn, då får du lära dig vad lite sömn är."
"berätta om hur duktig lilla nulle var, och åt upp hela morotspurén till lunch."
då jag av egen erfarenhet vet, hur mycket man skiter ifall andras ungar käkar upp semperns krubb eller ej.
titulera min fästmö som "mamma"
inleda meningar med: "- det är annorlunda nu, sen man fått barn..."
vilket förmodligen är sant, men också så djävla självklart att inte behöver sägas.
att jag sedan efter några pilsner kommer att sitta och mala om vårt barn, får omgivningen ha överseende med.
jag kan helt ärligt påstå att jag aldrig någonsin tittat på en nyfödd unge och tänkt "söt".
högintressant är vad jag kommer att tänka om "juniors" skära nylle.Ha ha ha, vänta du bara. Du kommer att göra allt det där.
Och du kommer att säga till folk som inte har barn "det går helt enkelt inte att förstå förrän du är där"
Du kommer att prata om bajs. Färg, form, kosistens och mängd.
Du kommer att helt objektivt tycka han (eftersom vi ju vet att det blev en han vid det här laget) är det finaste som finns.
Du kommer terrorisera din omgivning med roliga saker som din lille gjort. Som ingen annan än du tycker är roliga.
Du kommer att tycka att andra föräldrar bara pratar om sina barn, så fort du vill säga något om ditt.
Och det blir kommer sannorligt inte att bli så många pilsner. Inte så ofta i alla fall.
Men du kommer att älska det.
