kronisk krönikör
att kalla det skugge och schulman-bröderna ägnar sig åt, för skit.
skulle vara att förnedra all avföring.
därför kan jag aldrig sluta förvånas av att mediebranschen fullkomligt
öser uppdrag över dessa gycklare. deras uppgift tycks dessutom ofta
vara att provocera, vilket känns sådär lagom nyskapande 2008.
ungefär såhär tror jag att man tänker på landets olika redaktioner:
- hörru du börje, vår tidning sysslar mest med lantbruksfrågor
och tar tydlig ställning emot urbaniseringen i samhället. du läste
väl vårt reportage där vi drev med fjollerna på stureplan?
- visst gjorde jag det evert, det var klockrent. för att inte tala
om skördebilagan som vi bifogade i höstas, det är sånt vi skall
syssla med. stå stadigt i myllan och pissa på stockholmarna.
- men problemet kvarstår börje. vi behöver en ny krönikör,
någon som är på vår sida.
- där tror jag mig sitta på en lösning evert.
- så pass, kläm fram med det nu, det är snart elva-kaffe.
- alex schulman.
- vem fan är det?
- du har väl hört talas om den där spetsiga ynglingen som snart
skriver i varenda tidning och deltar i varje tv-debatt.
- men är han intresserad av jordbruksfrågor och djurskötsel?
- han ser ut som en häst.
- taget.
