en pensionärs dagbok


04.20 jag går upp trots att jag skulle

kunna sova till halvtio varje dag. hasar

mig ut i hallen och förfasas över att

morgontidningen ännu inte kommit.


04.35
morgontidningen landar på

hallmattan, och jag passar på att

skrika ett: -slyngel, efter tidningsbudet.


04.37
jag går och lägger mig en stund.

vem fan orkar läsa tidningen mitt i natten?


06.20
nu är det hög tid att stiga upp.

går ut i hallen och förfasar mig över att

posten inte kommit. plockar upp

tidningen med en tung suck.


06.23
kokar upp kaffevatten eftersom

jag bara dricker kokkaffe trots att det är

så djävla besvärligt. men det där  bryggkaffet

är ju bara blask, brukar jag påpeka på sämre kalas.


06.34
i väntan på att det kokheta kaffet

skall kallna, så äter jag en knäckebrödssmörgås

med saltsill. smakar apa men är så gott som gratis.


06.44
nu kan jag äntligen dricka kaffet. till

kaffet läser jag tidningen, där i står bara elände.

invandrare som stjäl, slynglar som förstör

och direktörer som fifflar.


07.01
står påklädd och färdig i hallen. nu är

det bara 59 minuter tills det att konsumbutiken

på hörnet skall öppna.


07.54
fryser om fingrar och tår. börjar reta mig

på att konsumbutiken måste öppna så sent.


08.01
en söt flicka öppnar äntligen dörren.

- så det dags att öppna nu, ryter jag barskt

så att min redan spruckna röst spricker ytterligare.


08.06
dags att betala för de fyra stearinljusen

som jag skall ha till jul. passar på att snäsa över

hur få ljus det finns att välja på och hur dyra de är.

den näsvisa flickan svarar att de kommer att få in

fler ljus i november, men vad de kommer att

kosta kan hon inte svara på.


08.09
nu har flickan fått sina pengar. sexton

riksdaler i enkronor och femtioöringar. det

är ju fan att de tagit bort tjugofemöringarna.


08.16
hemma igen. sätter mig en stund vid köksbordet

och funderar på vad jag skall klaga på, då jag pratar

med den spydiga täppas i ring p1.


08.37
invandrarna och de homosexuella. de skall

få sin släng av sleven. nästan en hel timma tills det

börjar. det är ju fan att alla program skall börja så sent.


10.01
programmet är slut. jag kom fan inte fram

på telefonen. det är ju märkvärdigt att det skall

vara så svårt att komma fram. förr kom man alltid fram.


10.05
slår mig ner på soffan ett slag, och tänker
på konsumflickans bröst.


11.55
påklädd och redo för att gå till banken. ser alltid

till att gå till banken vid lunch. det är nämligen då

det är som mest folk. har egentligen inget ärende på

banken. men några kontoutdrag skall de allt få förse mig med.

jag litar inte på banken. förr var jag ensam om det,

men nu, nu litar ingen på banken. vad var det jag sa, slynglar.

- - - - - -- - - - - - - - - - - -


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0