att ta sig vatten...
när jag häromdagen var ute på en promenad
vid havet, så kom det plötsligt en kvinna
framrusande till mig. hon var blek och uppriven.
"- kan ni hjälpa min man, skrek hon. han har trillat
ner i vattnet och kan inte komma upp.
snälla, kan du inte hjälpa han?"
jag skakade på huvudet till svar och skyndade
istället hemåt. väl åter i hemmets lugna och trygga
vrå, kunde jag inte sluta tänka på kvinnan och
hennes desperata bön. det var något i tonfallet eller
kanske ordvalet som fått mig att tveka.
honom, heter det väl... "snälla, kan du inte hjälpa honom."
att det skall slarvas så med språket.
- - - - - - - - - - - - -
Kommentarer
Trackback