ett hundben i graven.


svenska hundar blir allt äldre, läser jag i rubriken.

och gaggigare skulle jag vilja tillägga.


häromdagen såg jag en skröplig jycke med tydliga

prostataproblem stå och trycka vid ett träd.

när hans husse ropade på honom reagerade

han intet. istället stod han och fånglodde på

några småflicksvalpar i parken lite längre bort.

först när hans husse stod en meter ifrån

honom och formligen skrek: KARIES!

så ryckte den grådammiga byrackan

till och svarade med ynkligt ett:

- vaff?

-------------------------------------------------------------------------


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0