horsebaby

eftersom min tjuvlyssning inte fick vara med

på tjuvlyssnat.se, så lägger jag upp den här istället.

nu är det egentligen ingen tjuvlyssning, utan ett

tillfälle då jag fann mig väldigt snabbt, och bara

en person fick höra min kommentar.

och han tyckte inte ens att den var fyndig.

fast det var den, och jag har sedan den dagen

stört mig på att ingen annan kunde höra mig.

hur som helst, här kommer historien:

jag står utanför brunogallerian i götgatsbacken, när

jag ser en sammanbiten ted åström komma gående,

han ser trött och sliten ut. i ena handen bär han en tung

sportväska och i den andra ett gitarretui. när han är bara

några meter från att passera mig, så släpper handtaget till

gitarrväskan och den faller i gatan.

eftersom jag står närmast, så ser han på mig med ett

sammanbitet ansikte och suckar högljutt.

det är då jag fäller kommentaren, den skär

som lie genom den lite kyliga vårvinden:

- en olycka kommer sällan ensam.

ted åström spänner ögonen i mig. tar sedan

gitarrväskan under armen, och går därifrån.


-- -- -- -- -- -- -- -- -- --