löpstark


jag ser honom nästan varje dag, en cp-skadad

(förmodar jag) snubbe som löptränar.

hans fötter pekar åt vitt skilda väderstreck,

armarna är förvridna och påminner om

en ekorres framben.

benen är sneda och nacken krökt.

han trotsar väder och vind då han närmast

haltar sig runt på sin ansenliga löprunda.

 

djävla dåre, har jag tänkt då jag i min varma

bil passerat förbi honom genom snögloppet.

 

vad driver en människa att plåga en

redan svårt plågad kropp? var finner

han sin motivation att pina sig fram genom

isade kallt regn.

visst, det finns säkert en delförklaring i att

han mår bättre genom löpningen och håller

sin sjukdom stången.

men ändå - vilken vilja, vilken

målmedvetenhet, vilken styrka.

 

nästa gång jag ser honom, då skall jag banne

mig göra något så extraordinärt som att berätta

hur imponerade jag är av hans bedrift.


------ ----- ----- -----


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0