läbbiga labbar
hade just besök av säljare.
hörde knappt ett ord av vad hon berättade.
istället satt jag och (förmodligen) stirrade
på hennes händer.
de var gräsligt fula.
små, knubbiga och knotiga hobbitvåfflor.
som om de skulle suttit på ett troll.
skitiga var dom också, med spruckna
och nariga nagelband.
ja jösses vilka läskiga labbar hon begåvats med.
därför är det nu min tur att skriva en
tvåradsvers om händer.
då jag grundligt räknat dem en i sänder
gläds jag att de är så få, hennes fula händer
vad hon sålde? minns inte.
men jag önskar det varit tumvantar.
--------
Kommentarer
Trackback