horsebaby

att lyssna till skidskyttarnas bortförklaringar

är alltid stor humor. jag menar, har man valt

en sport som skidskytte så bör man inte komma

undan med förklaringar till 54:platsen med

dessa ord: " - jag tycker att åkningen funka ganska

bra, men det var lite sämre med skyttet." inte heller:

"- skyttet funkade perfekt, med det var åkningen

jag inte fick till att stämma."

jag menar sportens hela idé bygger på att man skall

åka skidor och skjuta på löjligt små svarta pingisrack.

inte varken eller.

låt säga att susanna kallur skulle snubbla i mål en kvart

efter de andra och kommentera det på följande vis:

"- själva löpningen gick bra, men sen skulle man hoppa

över en massa svartvita staket och det är jag inget bra på."

själv är jag riktigt nära att klara 2, 50 i höjd.

nedvägen har jag inga som helst problem med,

det är bara själva upphoppet som inte funkar riktigt.

----------------------------------------------------------------------------------------

en dag som denna brukar vigas åt att

såga fotbollsgalan. nu var emellertid

gårdagens "fotbollsfest" torftigare och

tristare än någonsin tidigare. ungefär som

ett bröllop utan sprit, eller för den delen

en begravning utan lik.

zlatan var, är och förblir kung.

gaisar-håkan var nästan ensam om

att vara hövlig mot pelé.

inte ett enda klipp på när ravelli

räddade straffen 1994?!?

att leda sitt lag till os-guld, är tydligen inte

en tillräckligt stor bedrift som tränare?

jösses vad kvinnligt och graciöst

damfotbollsspelarna rör och för sig...  icke.

en liten ynka eloge till hedman, för att

han driver med sig själv.

- - - - - - - -

igår var det debatt i debatt om sportjournalister.

få var överraskningarna.

några av expressens och aftonbladets får

var där och bräkte en stund.

däremot reagerade jag över hur vältalig och effektiv

lagerbäck var i sina attacker. han mosa de där försupna

murvlarna på bara någon minut.

det trodde jag faktiskt inte om honom.

sen var ekwall där. jag vet inte ifall han hade kissat

ner sig eller om han plötsligt blivigt ovan tv-kamerorna.

ängslig likt en pryglad byracka satt han, beredd all lämna

studion i vilken sekund som helst.

på de två frågor han fick blev svaret: nja och njepp.

att man inte kan ha journalister till att diskutera

 journalistik, står i vart fall klarar än någonsin.

de tål helt enkelt inte kritik. förmodligen därför

att det är medvetna om sina egna tillkortakommanden.

 ---------- ----- --------  

så här ser en före detta framgångsrik fotbollsspelare ut.
efter det att han blivit tjock och blåst på spriten.


hur vida det är rätt att krogen han driver blir av med
rättigheterna, har jag ingen aning om. men jag misstänker
att han just i denna stund, inte hoppar om kring och snurrar i luften.
av flera skäl.

-------------