niclas wahlgren


här kommer ett stiltips till alla modeoffer:

t-shirt i kalsong.




-------------------- 


surt sa mårten


att vara bitter och butter fungerar

alltid uselt - inte minst i tv.

såg just ett klipp på svt-play från gomorron sverige,

där palmemordet diskuterades. en av gästerna är

mårten palme - olof palmes sprudlande son.

mårten verkade alls inte trivas där i soffan. mårten

tyckte inte alls inte om de frågor han fick. mårten

verkade tycka genuint illa om svt. mårten hade inga

som helst förhoppningar, om att mordet på hans

far någonsin kommer att lösas.

 

kan hända har mårten rätt i varje ståndpunkt.

kanske borde man överensstämma om alla

hans åsikter?

men eftersom mårten under femton minuter

sitter med armarna i kors, fnyser åt frågorna

och utstrålar obehärskad bitterhet – så skiter

man fullkomligt i vad han kväser ut sig.

 

det har gått 25 år sedan olof palme blev skjuten.

hans gärning och storhet är väl värd att minnas.

borde då inte tjurpuppan mårten kunna visa på ett

uns humanist och värme, istället för att bita ihop

käkarna ännu hårdare?

------------


diggilo diggiokej




jag springer inte runt i falska gyllene skor,

om jag påstår att herreys dominerade

utrymmet i okej under åren 1984-1985.

om det sedan var mammarockare, tönttjejer

eller modeoffer som inte kunde läsa sig mätta

om de tre blonda mössen, låter jag vara osagt.

 

1984 nr.15

här får vi följa med herreys på sommarturné

och när de skickar en hälsning från sommarsverige.

okej bifogar dessutom del ett i en jätteposter.

1984 nr.7

herreys firar vinsten i melodifestivalen. här finns

massor av text att fnissa sig harmynt åt, eller

vad sägs om:

 

varför häller man vatten i en pommacflaska?

vad får en att bada skumbad med sina två bröder,

då man kalasat på vatten?

härligt återhållsam svensk kommentar:

vi har äntligen nått ett delmål!


 

gärna med olika flickor, men han har inte fast sällskap?!?


1985 nr.13

herreys turnerar på färöarna.

1984 nr.26

herreys är på fest.

1985 nr.19

herreys är på turné

 

ja ni fattar…

 

en annan grej som åtminstone jag tycker är

svårare att fatta, är varför okej envisas med

att trycka ny eller nya på framsidan av alla sina

nummer. att varje nytt nummer är just nytt, borde

man väl inte behöva påpeka?

inte blir det heller enklare att hålla isär gamla och

nya nummer, då det står ny även på gamla nummer?

 

-------------- 


geggigt


vad kletiga många bloggar blivit.

var kommer detta frosseri i smicker

och okontrollerade hyllningar ifrån?

alla tycks tycka att alla andra är så inihoppsan bra.

en osund motreaktion på näthatet?

för min del tycker jag att omotiverat lismande

är mer obehagligt än spontant hat.

------------------------------


fotvård


som en tröst till alla er som sörjer

att foppa nu definitivt (nåja) bestämt

sig för att lägga av med hockeyn.

 

om bara ett par månader så gör

foppatofflorna sin comeback på

landets campingplatser.

 


alltid något.

---------------------------


okej-parlör


ni tror kanske att man bara kan kasta sig över

högen med okej-tidningar och sedan läsa allt

som där står skrivet. men så är det alls inte.

man måste samtidigt förflytta hela sitt

medvetande 25-26 år tillbaka i tiden, och hänga

med i hur tugget gick på den tiden. här följer

den ordlista som är ett minimikrav för att kunna

följa  med i svängarna:

 

allmänbög

någon som har allmän musiksmak. dvs. lyssnar

på både hårdrock och synthmusik.

hårdrock-diggare

någon som gillar hårdrock, inte synth. ej att

förväxla med hårdrocks-hatare.

mammarockare

någon som inte vet vad riktig hårdrock är,

på gränsen till synthare.

modeoffer

någon som följer och intresserar sig för

det aktuella modet.

 

nu kan du hjälpligt ta dig igenom ett nummer av okej.

---------


dagens bild




året är 1985, fredrik willstrand har nyligen avslutat sin folkparksturné.
han skall snart börja nian och håller samtidigt på med att färdigställa
den nya LP.n vild fantasi.
okej beskriver fjortonåringen som flickornas fredrik.

är det bara jag? eller är inte bilden lite läskig på något vis?

----

när trollmor har lagt...


jag ser inte på dessa docusåpor där man skildrar

när ”vanliga” människor åker och storhandlar,

campar, åker båt eller konfererar.

jag har svårt att förstå tjusningen att med en

kamera följa när någon borstar tänderna, knyter

skorna eller tänder grillen.

 

därför borde jag zappa snabbare än min egen

skugga, då tv4 visar familjen aningslös.

ett program där man får följa helt vanliga familjer -

som valt att skaffa nitton barn. ett halvt avsnitt kan

ägnas åt när familjen köper skor, eller bara

skall duka upp en frukost.

på pappret – skittrist.

 

men här finns en väsentlig skillnad mot andra docusåpor.

här behöver man inte regisera och instruera de ”vanliga”

människorna (åtminstone inte till samma grad), för att skapa

dramatik.

ett besök i en skoaffär med tjugotre barn innehåller så

mycket uppslag och incidenter att kameran omöjligt hinner

fånga dem alla.

 

men egentligen är det ganska ointressant vad som utspelar

sig i rutan. det räcker man att speakerrösten yppar orden:

- idag skall familjen frögurka gå och köpa skor.

för att man alldeles på egen hand spinner igång och själv

skapar bilder i huvudet, av allt som kan hända och vilket

tålamod som krävs.

 

man blir alldeles svettig i armhålorna av att se hur de

blandar o´boy i tjugonio glas, eller pungar ut med

2400:- för en snabblunch på pizzerian.


man blir både fascinerad och förbluffad. undra

om de någonsin hinner fundera på hur vardagen

såg ut, innan det att barn nummer ett föddes.

hade dom redan då en plan på att avla fram

trettiosju stycken till?

 

frågorna hopar sig:

finns det någonsin toapapper i toapappershållaren

hemma hos en familj med nio barn?

hur många liter mjölk köper man åt gången?

inte har man väl bara en tvättmaskin?

hur långa och många är skohyllorna i hallen?

hur undviker man att hamna på sinnessjukhus?

-----------------------------------


RSS 2.0