horsebaby

jag har under en längre tid funderat på hur jag

skall behandla detta missfoster till blogg. ett utrymme

jag både älskar och hatar.

för visst är det helfestligt med en blogg då man har

något att skriva. och nej – det behöver inte vara vettigt,

eller ens slipat. men ett inlägg måste ändå innehålla ett

visst mått av substans.

men så har jag likt många andra drabbats av skrivkramp.

jag kan inte komma mig för att skriva lustigheter och dela

ut råsopar till min omvärld.

inte för att det saknas upplägg: en mobbad nörd har lyckats

ta plats i vår riksdag tillsammans med ett gäng andra mobbade

nördar. de fick nästan sex procent av folkets röster, vilket är

en lustighet i sig själv.

om det skulle man kunna skriva.

eller att tjockiskorv-kicki och några andra fördettingar blivit

erbjudna att visa upp sina missbruk som underhållning på

kanal fem. ytterligare ett vidrigt snedsteg i donkeysåpabranschen.

där skulle man kunna häckla sig harmynt.

eller kanske några rader om att man som hjärndöd cancerpatient

i gipsvagga, förväntas gå en handfull ”sökajobb-kurser” för att räkna

med ersättning från försäkringskassan.

nej jag vet inte, inspirationen har trutit. men jag lovar att

ge mig på ännu ett försök – snart.


---------