horsebaby

ringde min bank häromdagen.

(min och min. sist jag kolla så var det wallenbergarna

som ägde den, fast de kanske har sålt.)

((det är för övrigt häradshövdingen marcus, som sägs

ligga bakom namnet på rätten: wallenbergare.))

(((eller rätt och rätt. det handlar om en blygsamt stekt

pannbiff av kalvfärs, som serveras med ärtor))).

åter till ämnet.

det var ingen som svarade på min och färsfrossarens

bank, och jag hamnade istället i bankens växel - 10 mil därifrån.

- vem sökte du?

- maj-gull majskolv*

- och hon jobbar var?

- på er bank i stångbruk**

- mmm. då var hon upptagen.

(nähä, det menar du inte?)

- men jag kan vänta.

- nu kan jag dessvärre inte koppla dig vidare,

men jag kanske kan hjälpa dig?

- med vad då?

- ditt ärende, vad gäller saken?

- jag skall boka en tid med maj-gull, kan jag göra det via dig?

- nä, det går såklart inte.

- kunde tänka mig det, aphjärna***

(sa jag inte), utan istället:

- då finns det inte mycket du kan hjälpa mig med, så jag får

väl försöka ringa senare.

- du får göra det.

- hej

- hej

nu undrar jag – fyller denna växel någon funktion?

vore det inte bättre om man gjorde som på den gamla goda

tiden (alltså tiden från färs-marcus till 2008) då man lät någon

annan på det lokala bankkontoret svara på inkommande samtal.

någon som känner maj-gull och vet när hon är tillgänglig.

jag menar att bankerna på intet sätt är unika. vart fan du än ringer

så riskerar man att istället hamna i en växel strax utanför nikkaloukta,

där ingen djävel vet vem du är eller vem du skall prata med.

dom kallar det service, jag kallar det för förakt.

* namnet är fingerat

** orten är också fingerad

*** repliken är även den fingerad


--------- --------- ----------

för böveln! jag är utsatt för sabotage! någon har

kapat min blogg och använt den till att sprida norsk

propaganda, lögner och överdrifter.

att jag skulle imponeras av plattskallade torskrunkare?

befängt!

”mycket att lära av våra vänner i väster” pyttsan. om vi

stängde av svinesundsbron och slutade skicka läkare,

hovmästare och snickare utan gränser till blindtarmen

i väster, så skulle befolkning där dö av svält i sin iver

att själva lära sig knyta skorna.

om norge tycker jag inte.


---------------------

man måste ju ändå erkänna att det är

en fantastisk vintersportnation – norge.

vilka idrottare, vilka vinnarskallar, alltid

bäst när det gäller. jag anser att vi svenskar

fortfarande har mycket att lära av våra

framgångsrika vänner i väster.

det er bare gull som glimrer.


--------------------------------------------------

manliga konståkare måste vintersportens bruno k öijers.

sköra, känsliga och självmordsbenägna.

intervjun med den svenska deltagaren adrian

schulteiss gav åtminstone mig rysningar.

grabben är en tickande bomb.

han pratade om hur han blivit orättvist behandlad, för

tre år sedan?!? om sin aggressioner och depressioner.

allt med flackande blick och svettig överläpp.

till detta os öppnar han sitt program iförd en imaginär tvångströja.

jag är inte förvånad om det nästa gång är dynamitgubbar och

äggklocka som täcker hans bröstkorg -  fast på riktigt den gången.

-------

jag tycker att det är så fantastiskt nyskapade nu när

nästan varenda krönikör och liknande snobbar raljerar

över skidskytte och curling.

hur de gubbfnissar åt dessa löjliga sporter, och gång på

gång påpekar att det bara är vart fjärde år som någon

bryr sig. och att vi bryr oss bara för att det råkar sändas

på tv i samband med os.

man går gärna in i detaljer och pekar på märkliga företeelser

och konstiga regler.  det handlar inte om en krönika, en

åsiktsmaskin – o nej.

det verkar snarare som det finns inskrivet på deras

”att göra lista”. obs! glöm inte skriva ner curling och

skidskytte på onsdag. birro tar måndagen, och han

den feta skåning på expressen löser tisdagen.

missförstå mig rätt. folk får gärna såga vilken sport de

vill, (själv pissar jag på half-pipe*) men måste man skriva

om samma krönika vart fjärde år?

* så ofantligt ointressant. kan inte låta bli att tänka på

hur man släpper ett hårdkokt ägg från kanten på en

wokpanna, och sedan tittar tills det slutar rulla.

”å nu gjorde han en whatafuckwasthat, han är så grym

på dom, per-fro fjumpläte från stavanger."

---------

ibland är det roligt att hitta saker man glömt att man

tappat bort. det gäller sannerligen för den här sidan:

http://katastrofalaomslag.blogspot.com/

det är utan tvivel den absolut roligaste bloggen på

det världsomspännande nätet. för ett par år sedan så

besökte jag sidan regelbundet, men så av någon anledning

lyckades jag förlägga adressen (mentalt).

därför kan ni tro jag blev glad då jag häromdagen återvände

till herr drycks lysande skapelse.

har du inte varit där - gå genast dit.

var du där nyligen? gå dit igen.


-------

då det i huvudsak är hjärnkirurger och raketforskare

som läser min blogg, så borde det också vara rätt forum

att kasta ut en fråga jag funderat lite kring.

- hur funkar det rent fysiologiskt då man kan välja att bara

lyssna till ett speciellt ”ljud”, omgivet av andra?

va! fatta ni inte frågan?

såhär då: någon (person A) sitter och tittar på tv med

halvöppen mun och dregel på hakan. någon annan (person B)

ställer sig en meter därifrån och talar med klar och tydlig

stämma till person A, som lik förbannat inte hör ett skit av

vad person B har att säga. det verkar som att vi på något vis

kan sålla bland ljud, utan att för den delen ta hänsyn till hur

höga de är. dessutom kan man genom ett ögonblick växla

vilket ljud man väljer att lyssna till.

om person A plötsligt får för sig att lyssna till person B,

så hör hon istället inte skvatt av vad som sägs på tv:n.

jag tycker det är fascinerade. hur funkar det egentligen?

lyssnar ni? hallå!


-------

en dagboks dagbok

idag skrev hon i mig igen. tryckte sin billiga

bläckpenna hårt i mellangärdet på mig. lät sina

nariga händer vila på mina vita blad, som snart

färgades ljusgula av hennes döda hudceller.

skit skriver hon också, ointressanta dåligt sammansatta

meningar om promenader med hunden, vädret och

dålig hälsa. tror hon att riksantikvariatet kommer att ha

något som helst intresse av att spara hennes gnäll på dålig

svenska. jag kan inte släppa tanken på hur hon råkar spilla

en kopp ättika över mig, och därför blir tvungen att kasta

mig i insamlingen. längtan efter att få bli returpapper växer

sig starkare för var dag.

varför kunde inte jag hamnat hemma hos björn ranelid eller

unni drougge? tänka sig det, unni som skriver så mycket snusk

och elakheter. hon använder bergis handkräm också. jag hade

faktiskt nöjt mig med chris härenstam, även om inte han kan

stava. bara känslan av att hamnat hemma hos någon som betyder

något. anders timell - nä där går gränsen.

man har ju hört talas om dagböcker som blivit riktiga kändisar.

jag menar carl von linnés luggslitna böcker är det ingen som

pillar snorkråkor i. eller cyndee peters kända samling från de

fruktsamma åren på åttiotalet, jag skoja bara.

istället hamnade man hemma hos ett litterärt geni som skapat

strofer som: ”gick den vanliga rundan kring snarhögsparken.

det var kallt i luften och isciasen gjorde sig påmind”. det heter

ischias, inte iscias, dumkärring. fan, man kunde lika gärna blivit

till lokaldelen i mariestad. kan jag inte bara få bli till massa,

snälla någon - gör slut på mitt lindande.

-----

hej. nu har jag varit och bajsat i din brevlåda igen.

det blev en ganska skalpig kladd i dag också.

denna vecka tror jag nog att jag lyckats klämma ut

närmare ett kilo, bara i din låda.

hälsningar posten.

ungefär så känner jag över den direktreklam vi får

med posten – varje dag. döda inte budbäraren,

(brevbäraren i det här fallet) brukar det heta. och visst,

det inte posten själva som spottar ur sig tonvis av

torftiga trycksaker på taskigt papper. min primära

fråga är – vad skall vi ha det till?

själv tar jag bunten ur brevlådan, går de tio meterna

till pappersinsamlingen och släpper avskrädet så att

de åter får sällskap av sina bröder och systrar.

det verkar nämligen som de flesta i huset gör

exakt samma sak.

men kollar du inte igenom högen efter bra erbjudanden?

är det vissa som frågar. - host, host, bra erbjudanden?

handen på hjärtat, när fick ni senast ett bra erbjudande

via posten?

kom till fiffel & hifi och köp en ny jätteplatt tv, så får du

1000 spänn för din gamla tv.

tjenare. vilket klipp.

jag kan utan att blinka pruta ner samma tv med minst

det dubbla, utan att ha så mycket som ett bildrör som

inbyte. det är väl inget erbjudande? det är trams.

och visst känner man sig lite unik, med tanke på att det

bara är 4 miljoner andra hushåll som får samma möjlighet.

att man fortfarande plöjer nere sådana summor i färgat

skithuspapper, tycker åtminstone jag är konstigt.

men varför skaffar du inte en sådandäringa lapp med texten:

ingen reklam tack.

av samma anledning som att jag inte bär blåfärgplastade

skoskydd hos tandläkaren - det ser så fånigt ut.

-------

minns ni mitt inlägg rörande den usla

skådespelaren jakob eklund?

hur jag raljerade över hur han säger:

”- men vafan”, typ tjugo gånger i varje film.

någon annan har sett samma sak.

http://www.youtube.com/watch?v=LimMVoxDfxA&feature=player_embedded

-------

folk är säkert inte dummare nu, än tidigare.

men tack vare nätet, mobilkameror, bloggar,

övervakningskameror, twitter, radio och

direktsänd tv, så är det betydligt lättare att avslöja

en dumhet i dag – än vad det var för tjugo år sedan.

trots detta trampar folk i klaveret i parti och minut.

eller skall man kanske säga - tack vare.

för visst är det lite konstigt? nu när de flesta av oss är

medvetna om att det vi gör, säger och skriver med syfte

att någonstans publiceras - också ses och granskas.

det är inte svårt att rada upp exempel på korkade

gärningar utförda av allt från bönder till adel, där klantarslet

redan från början varit medveten om att dennes gärning

kommer att beskådas av folket.

för bara fem år sedan var det värsta som kunde hända,

att janne josefsson ville ställa några frågor med kameran

dold i en semla.

trots att alla rasister, miljöbovar och inkompetenta

myndighetspersoner kände till hans dolda agenda, så valde

de att svara på hans frågor efter det att han på frågan:

har du stängt av kameran nu? svarat: mmm.

då lät de sina käftar glappa, och spottade ur sig grodor

med en sådan frenesi att till och med egyptierna tappat hakan.

idag föredrar folk att skjuta sig, framför att bli

intervjuade av iller-janne.

men det absurda är, att idag behövs inte jannes dolda kameror.

folk gör gärna bort sig framför synliga kameror. det verkar

som att de flesta är skeptiska till att det dom säger i tv, radio

eller på sin twitter någonsin kommer att visas för någon annan.

------

det är inte min blogg som ligger nere.

det är världen som står stilla.

-----