horsebaby

ni som regelbundet hänger med på min blogg (läs linda).
kanske kommer ihåg min lilla goda vän, han med frågorna.

häromdagen var vi ute en sväng i bilen och kollade på allt spännade som försigår i vår stad. min buddy tycker att allt som har motor och låter är spännande. därför känns ett stopp vid gocart-banan naturligt.
när man är tre år så nöjer man sig med att titta på, de första tjugo minuterna.
därefter vill man köra själv.

- jag vill köra en egen racerbil.
- men det är bara för stora killar och tjejer, svarar jag politiskt korrekt.
- men jag är en stor kille nu, ingen liten bebis.
- jo, men du har för korta ben, du når varken ner till gas eller broms.
- men jag har längrare ben nu.
jag lyckas avstyra debatten och föreslår att vi åker och tar en fika istället. min vän köper förslaget.
väl inne på fiket beställer min polare in, apelsinmer och en ostfralla, och äter med god aptit.
efter att ha tuggat i sig nästan hela frallan ser han på mig och frågar med myndig stämma:
- får man längre ben av ost?