gammalt groll och nya troll
jag kan inte riktigt släppa det där om island och trollen,
därför kommer här en isländsk sagur proppfull av väsen.
det var ett trollskt och märkligt ljud som väckte vår hjälte urkur.
där han låg i sin sängur under husets mossbelagda tak.
var det möjligen dimman som vresig, funderade urkur och gned
sin finniga haka med sina näverförslutna fingrar.
ty det är så man tänker på island.
efter att grubblat ännu en stund på vad som orsakat ljudet,
så bestämde sig urkur för att bege sig ut i snårskogen för att
finna svaret. han pressade ner sina jordbeklädda fötter i de
lavafärgade träskur som stod nedanför barkbädden.
och gick ut i det nymonterade marlbodal-köket.
efter en bred och näringsrikur frukost klev urkur i sin
gammelrock och slokkeps. nu skulle han finna svaret på den
urgamla och svårtolkade gåtan. vem eller vad hade åstadkommit
ljudet som skyfflat urkur ur sin sömn? urkur fyllde sitt bäverspänne
med trolldom och annat skit. innan det att han begav sig ut
på sin mystiska och farofyllda resa.
redo att möta troll, häxor och de närmsta grannarna stod urkur
med sina pissgula ben nedstuckna i gäddtran. han knöt sin såriga
hand så att fickluddet hävde sig ur byxlinningen. urkuds näsvingar
och skavda lungor vädrade instinktivt efter villebråd, likt en pälsbelagd
trollpacka med vättetycke.
- jasså du har kommit upp nu din dårfan. då kanske man kunde
få lite hjälp med det sista på häcken.
det var urkurs far, mats. han tittade klentroget på sin försupne
son och drog till sig ett par meter extra ur sladdvindan, innan det
att han på nytt drog igång sin nyinköpta black & decker "hedge-killer".
urkur gav långfingret åt sin far, och begav sig sedan åter in på sitt pojkrumur.