bibelstund
så har vi då "firat" påsken, till minne av jesus sista, nåja, dagar i livet.
en vecka i sann britney-stil, kan man för den oinvigde förklara detta som.
om vi bortser från åsnan, så inledde jesus veckan storartat, då han
hyllad som en kung red in i jerusalem.
han gjorde flertalet bejublade framträdanden, drev månglarna ur templet
och käka en brakmiddag ihop med polarna.
men när han som bäst är inne i detta flow så blir han baktalad, bespottad
och brädad av barabbas. innan jesus vet ordet av, så står han utklädd
och hånad med hela världen på sina axlar. ja eller åtminstone ett riktigt
schabrak till kors av värsta tunga virket. sen tar det inte lång tid innan han
hänger fastnaglad på korset, övergiven och riktigt deppad. nu får han
för sig, att även farsan hans har vänt honom ryggen. och då tänker jag inte
på den odugliga snickarn han slagga hos ett slag.
ensam, död och övergiven, så skulle man kunna sammanfatta slutet
på jesus påskhelg. ingen tycktes heller bry sig, om att det var för
våra? synder som han hängde där.
att man några dagar senare upptäcker att jesus har schappat
från graven, är en annan historia.
