det är väl ingen sport...
så var även robert gustafsson-galan avslutad.
å förlåt idrottsgalan, skall det vara.
lite pinsamt är det att alla, absolut alla som sysslar
med idrott skrattar åt allt, absolut allt som
robert gustafsson gör på en scen.
zlatan sjua!?! usch vad jag har svårt för människor ibland.
göran hägglund berättade världens äldsta vits,
utan att för den skull sätta poängen.
tycker flera av damidrottarna borde skyla sina
axlar och skuldror. nog för att musklerna är nödvändiga
för deras idrottsutövade, men snyggt e det fan inte.
björn ranelid borde naturligtvis stått får alla humorinslag.
så fort han börjar tala, så både skäms och imponeras man.
robert karlsson må vara en duktig golfare, men något
närminne att skryta med, det har han inte.
- oj vad jag är förvånad över att stå här (tittar ner på fusklappen),
verkligen jätteförvånad. (tittar ner på fusklappen) jag är verkligen
glad, (en flukt på lappen igen) jätteglad.
pia utan pris igen. kan nästan få en att bli arg feminist.
- - - - - - - - - - - - - - -
