radio på tv
så var det gala igen, denna gång med popartister.
måste erkänna att jag känner mig fruktansvärt
gammal då jag ser på den här typen av galor, jag
hänger helt enkelt inte med. kände knappt igen
varken artister eller låtar.
kent har tydligen landets mest hängivna fans då
det kommer till röstning. årets band för sjuttioelfte
gången, grattis - fredagskopior.
tufft att robyn numera är så stor att man spontant
säger waow, då hon dyker upp i rutan. teddybears är
alltid tuffa. men hur klär sig ungdomen nu för tiden?
en vinnare dök upp utklädd till en trafikkon, men
så lyfte man på slöjan och där under gömdes
basisten i lordi. winnerbäck kände jag igen – halmpoet.
vad annorlunda publiken satt, på små öar med näsan
och helt olika håll. så 2010 – så ”vafan jag ser inte scenen”.
timo var duktig, lite nervös men på ett coolt vis.
världens starkaste man är sannerligen stark.
-----------
