horsebaby

danskar, detta rödmosiga folk i sockar och sandaler.

europas bondläppar i flanell och frotté, aldrig upphör

de med att förvåna.

att danskarna är duktiga på att göra film är det inte

längre någon som lyfter på ögonbrynen åt. filmer som:

efter bröllopet, festen och nattvakten gick hem även

hos storebror. närgångna, realistiska och skitiga.

igår såg jag fri os fra det onde (fräls oss ifrån ondo),

en dansk film från slutet av förra året. å hoppsan i helvete

vilken obehaglig film. så långt från legoland och gemytliga

danskar har jag aldrig tidigare skådat. det var skitigt, svettigt,

våldsamt och makabert.

visst lars von trier har ju gjort några tvistade alster (har

inte sett antichrist), men den här rullen fick verkligen

pölsevognen i gungning. att den sedan ballar ut lite på slutet

får man ta, ingen kan ju göra slut nu för tiden.

----------