lagom till kaffet

jo jag vet. det är evigheter sedan jag skrev något här.
så vad vill jag nu då?
jag vill bara tipsa om denna: http://depresso.se/
och samtidigt påminna er om denna:
http://horsebaby.blogg.se/2010/january/tack-for-kaffet.html
för övrigt dricker vi numera bara bryggkaffe...
små löjliga folieförpackningar med enkla
bönor, är såååå 2010..
---------------

trafikdikt


bilen framför framförs dåligt

bilen bakom lika så

tre chaufförer på rad

varav usla äro två


--------


don´t stand so close to me


åter på sin post.

en dryg månads semester har bjudit

på så väl sol som på löjliga familjer.

 

att människor regelbundet (typ jämt)

besöker platser där andra människor

också befinner sig, är alls inte ovanligt.

men är det naturligt?

hur ofta känner du dig avslappnad och

tillfreds, då du omges av femhundra

andra sapiens?

det skulle väl vara på krogen, förutsatt

att du är berusad. finns det något värre

än att vara nykter bland onyktra?

 

men på ikea, liseberg, djurparken,

badhuset eller färjan.

trivs du att där omgärdas av en massa

okända människor?

jag gör det inte.

 

jag kan känna avsky.

avsmak som inte grundar sig på något

annat än att det är just obekanta

människor som står för nära, luktar

konstigt eller tycker något korkat.

 

jag är dessutom helt oförmögen att

koppla bort dem. kan inte låta bli

att reta mig på deras existens

och små hjärnor.

 

kan komma på mig själv med att

väsa knappt hörbart:

- fy fan vilka fula byxor.

åt någon som har byxor som inte

tilltalar min smak.

 

jag kan faktiskt reta mig på det mesta

hos främmande människor: frisyren,

dialekten, hållningen, bordsskicket

(eller avsaknaden av det), röstläget,

kläderna, vikten…

 

stör mig på folk som ser sura ut, men

även på dem som ler utan anledning.

fan är du så glad för? frälst, full eller

bara korkad?

 

tror jag då att jag är så perfekt för egen del?

naturligtvis – inte.

därför är jag övertygad om att en hoper

människor har stört sig på mig, då de tvingats

ihop i samma kö eller väntrum som jag.

 

därför att det inte är naturligt.

människan är ett flockdjur.

det betyder att vi trivs tillsammans

med vår flock.

inte tillsammans med fårskocken

från skaraslätten som proppar i sig

hamburgare trots att de redan

väger 300 kilo styck.

och inte tillsammans med de där

menlösa knallarna som dränker

sina ungar handsprit varje kvart.

 

så där ja. nu andas jag lättare igen.

--------


är du ett föredome?


jag har varit inne tidigare och petat

på en av mina favoritegenskaper hos

oss människor. om nu fördomsfullhet

är en egenskap?

 

här nedan följer en snabbtest, där du

kan ta reda på hur fördomsfull du är.

samtliga svar är en nationalitet (ett folk).

 

ett.

ett rödmosigt och inte sällan rödhårigt

folk, som helst röker filterlösa cigaretter.

har ett osunt förhållande till såväl mat,

alkohol som sex. generas inte över

nakenhet eller strumpor i sandalerna.

 

två.

tillknäppt och platthårigt folk, som aldrig

dricker sprit för att det är trevligt. vistas

gärna utomhus om vintern, men helst var

och en för sig. hos dem är svårmod och

ångest positiva känslor.

 

tre.

ett fräknigt, hurtigt och obildbart släkte,

med pervers extas över stickade kläder

och undertröjor. ett friluftsfolk uppfött på

pizza och apelsinläsk. skäms aldrig för sitt

ursprung, där de kanske borde.

 

facit

ett. danskarna

två. finnarna (kunde varit ryssar också)

tre. norrmän

 

3 rätt – usch vad du är fördomsfull och inskränkt.

1-2 rätt – du får jobba lite på dina fördomar.

0 rätt – du har en fördomsfull inställning till den här typen av test.

----------------


växel hallå hallå


växel är något man inte helt klarar sig utan ens

år 2010. skall du parkera din bil, låna en kundvagn

eller köpa en kvällstidning – så behövs många gånger växel.

ändå blir man så ofta behandlad som en parasit och skurk,

då man i någon kiosk eller affär frågar ifall man kan

få växla en femtiolapp.

- vad skall du ha mynten till?

är inte en helt ovanlig fråga, som ställs då man

på ica frågar ifall de kan klyva en tjugolapp.

- hurså?

undrar jag då. har väl inte dom med att göra.

den frågan fick jag inte när jag var där och handlade

mat för åttahundra spänn häromdagen.

- vad skall du ha maten till?

det kan omöjligen vara så, att de på storköpen har

så dålig tillgång till växel att de skulle vara barskrapade

efter att ha växlat in ett tiotal femtiolappar om dagen.

det är något annat.

det tycks vara en principfråga. vi är ingen bank, typ.

jag retar mig på det.

det var bara det jag ville få sagt.

------------------


90 grader vit tvätt



så sitter man här med rosa lakan och örngott.

skulle vara lite effektiv och fixa en snabb vit-tvätt

på lunchen, och så blir det såhär.

 

bannade rödskjortor – att de aldrig ger sig!


-------


ett öga blott


jag ser inte bra.

vänsterögat jobbar inte 100% och

högerögat är nästan blint.

dessa synfel har jag dragits med under hela

mitt liv, och de vållar vissa problem.

 

det mest påtagliga är att då jag går på stan,

inte ser vem jag möter. inte fören vederbörande

är ett par meter framför mig, förutsatt att de går

på samma trottoar som mig. går denna på andra

sidan gatan, ser jag sällan vem det är.

sitter de i en bil och vinkar, då är det helt kört.

jag ser att det vinkas, men inte utav vem.

 

jag misstänker att det är ganska många som tycker

att jag är en högfärdig fan, som inte har vett på

att hälsa.

därför har jag börjat hälsa - på alla som vinkar.

som en riktigt tok går jag gata upp och gata ner

och vinkar och hälsar på alla jag möter.

 

nu misstänker jag att det finns ganska många

som tycker att jag verkar vara lite rudis.

”varför hälsa han på oss, vi har aldrig

sett dumfan förut?”

 

men det är bättre än att anses vara stroppig.

 

usel syn är även ett problem vid bilkörning efter

skyltar. många gånger har jag hamnat fullständigt galet.

då jag läst vart vägen bär hän, i samma ögonblick

som jag passerat skylten.

 

men så har jag också varit på flera platser,

jag aldrig haft för avsikt att besöka.

-----


gå på pumpen


män som för loggbok över hur mycket

de tankat och hur långt de har kört, är

potentiella hustrumördare och djurplågare.

allt medan pumpen går, så sitter de i sina

bilar och klottrar ner otydliga siffror i någon

almanacka som de fått gratis hos coop.

sen funderas det en stund över hur vida de

sparat eller förlorat en femtioöring på de

senaste tio milen.

 

det är samma män som efter avslutad tankning

skakar slangen så frenetiskt för att få ut varje

droppe bensin, att folk börjar rusa till i tron
att de drabbats av ett spasmiskt anfall.

 

på tal om fördomar.

---------


alla har dom


tänker ägna mycket plats i min blogg åt något

som jag är omåttligt fascinerad av.

fördomar.

jag nöjer mig med att lyfta fram mina egna fördomar.

skulle du känna igen dig, så lägg inte det på mig

– här håller vi våra fördomar till oss själva.

då kör vi:

 

manliga förskolelärare.

träffade en sådan häromdagen, trodde först det

var en pappa - då han såg helt normal ut.

inte hade han det där alternativa utseendet som

många mjukis-män har. ni vet hemvirkad mössa,

gummistövlar och beige fjällrävenjacka.

inte heller såg han fjollig ut, eller lite kanske.

men något galet måste det ju vara med honom.

jag menar, hur pallar han med en afterwork med

grabbarna. då det snackas fyrtumsspik, villabränder

och avslutade affärer?

- vi hade rytmis och hoppis i förmiddags.

- ???... mer öl någon?

och hur många nobben måste han inte få på

krogen, då han berättar att hans arbetsplats

heter grynplutten.

och vad får en fullvuxen karl att vilja

arbeta för så dåligt betalt?

sen dyker den upp, den obehagliga funderingen på

varför en man vill arbete omgiven av små barn?

han kan väl ändå inte vara…

 

sådär kan det se ut, då man lyfter fram några

av sina fördomar. olustigt eller inte?

det är upp till omgivningen att bedöma.


------------


bröllopsfeber


många tycks redan tröttnat på den

massmediala bevakningen av bröllopet, samtidigt

som debatten går högljutt över landet.

det talas om hur dyrt det kommer att bli,

och vem som borde betala för kalaset.

det spekuleras i vilken klänning bruden skall bära.

vad som kommer att serveras på bröllopsmiddagen,

vilka gäster som kommer? och hur nära kan

allmänheten komma spektaklet?

 

därför skall jag räta ut några frågetecken.

 

hur mycket media kommer att skriva har jag ingen

aning om. till dags datum har det inte yppats ett ord.

jo det kommer att kosta en del och visst har vi fått

några bidrag, men det mesta betalar vi själva.

jag har ingen aning om hur bruden kommer att vara

klädd, jag vet bara att hon kommer att vara vacker.

att avslöja vad som kommer att serveras på

bröllopsmiddagen vore ett klavertramp.

gästlistan är spikad och bekräftad, idel bra folk vill jag lova.

ja - vi kommer att hålla kyrkan öppen för allmänheten.

 

så. kan vi arbetsro nu? det är snart pingst.


--------  ---------  -------------


ett sådant kräk


att blogga om sitt hälsotillstånd måste vara något

av det tråkigaste man kan utsätta sina läsare för.

stjäla dyrbar tid åt att beskriva ett sjukdomsförlopp,

kan det bli tristare?

därför tänkte jag berätta lite om när vinterkräksjukan

kom på oanmält hembesök.

nåväl, jag skall bespara er beskrivningen av mina

kaskader, mitt jämmer och min arma kropp.

 

ändå kan jag inte (nu när jag är på benen igen) låta bli

att fascineras över detta grymt elaka, men också grymt

effektiva virus.

jag kan se framför mig hur de andra virusen stannar

upp och hur sorlet avtar, då vinterkräkviruset kliver

in på det årliga viruskonventet i hong kong.

hur det viskas bland mässlingsvirus och påssjukevirus:

- pss, där kommer han. fy fan han ser stark ut i år också.

- jag hörde att han sänkte ett irländskt rugbylag på ett par

timmar. 13 vuxna karlar låg och snyfta i sina egna spyor.

- han är brutal… och rätt snygg också…

 

hur effektivt vore det inte att använda kräkåbaj-virus

som ett vapen i krig? hur kaxig är den soldat som legat

och vomerat i ett par timmar och knappast törs böja

sig ner för att knyta skorna, då någon ber honom att

gå ut och slåss?

- kriga? nu? jag vill bara ha en halv tesked nyponsoppa

och 14 timmars sömn.

 

en liten hjälp inför sommarens badsäsong är det också.

vinterkräksjuksvirusbanta – töm i form till sommaren.

skulle kunna vara en klämmig framsida

på aftonbladets söndagsbilaga.

-----------


hör hur klockorna ringer...


för några dagar sedan så upplevde jag det stundande

bröllopet som stressigt, rent av som en belastning.

tyckte det var så mycket att tänka på, så mycket

som skulle fixas.

 

men så ser jag på dem som har det värre. som har

fått tampas med mycket större bördor.

se här bara vad jag slipper:

- ett nej från christina schollin*.

- att någon vill muta sig in på vår bröllopsfest i utbyte

emot att betala min blivande hustrus ring.

- att min tilltänkta inte nöjer sig med vårt gemensamma

efternamn, utan också vill heta bagge.

 

* riskerar inget ja heller för den delen.

-----------


läxa för livet


det verkar finnas minst en biologilärare i

varje stad som vikt ut sig i fib aktuellt.

fråga mig inte varför, men så är det enligt helt

säkra källor från dem som gått på den skola

där biologiläraren har sin tjänst.

det lite mystiska är att alla har sett bilderna –

men ingen har sparat dem.

 

det är dessutom så att:

”cirka” sextiotvå procent av landets träslöjdslärare

tafsar på småtjejer. källa på detta? fråga landets elever.

nu kan det vara svårt att finna en specifik elev,

men opinionen mot träslöjdslärare är enad.

 

och så här rullar det på.

minst hälften av syslöjdslärarinnorna* har suttit på hispan.

mattelärarna lider av separationsångest från sina mödrar.

rektorerna smygsuper.

hemkunskapslärarinnorna är lätta på foten**.

och kemiläraren har suttit inne för mord***.

 

det är en fullkomligt gräslig bild som målas upp, efter

att ha tagit del av elevernas vittnesmål.

 

* det finns väl fortfarande syslöjdslärarinnor?

** inte sällan hoppar de i säng med de tuffa killarna i nian.

*** men myndigheterna skyddar honom eftersom han är lärare.

-----------


med gröna ärtor skall det vara


ringde min bank häromdagen.

(min och min. sist jag kolla så var det wallenbergarna

som ägde den, fast de kanske har sålt.)

((det är för övrigt häradshövdingen marcus, som sägs

ligga bakom namnet på rätten: wallenbergare.))

(((eller rätt och rätt. det handlar om en blygsamt stekt

pannbiff av kalvfärs, som serveras med ärtor))).


åter till ämnet.

det var ingen som svarade på min och färsfrossarens

bank, och jag hamnade istället i bankens växel - 10 mil därifrån.

- vem sökte du?

- maj-gull majskolv*

- och hon jobbar var?

- på er bank i stångbruk**

- mmm. då var hon upptagen.

(nähä, det menar du inte?)

- men jag kan vänta.

- nu kan jag dessvärre inte koppla dig vidare,

men jag kanske kan hjälpa dig?

- med vad då?

- ditt ärende, vad gäller saken?

- jag skall boka en tid med maj-gull, kan jag göra det via dig?

- nä, det går såklart inte.

- kunde tänka mig det, aphjärna***

(sa jag inte), utan istället:

- då finns det inte mycket du kan hjälpa mig med, så jag får

väl försöka ringa senare.

- du får göra det.

- hej

- hej

 

nu undrar jag – fyller denna växel någon funktion?

vore det inte bättre om man gjorde som på den gamla goda

tiden (alltså tiden från färs-marcus till 2008) då man lät någon

annan på det lokala bankkontoret svara på inkommande samtal.

någon som känner maj-gull och vet när hon är tillgänglig.

jag menar att bankerna på intet sätt är unika. vart fan du än ringer

så riskerar man att istället hamna i en växel strax utanför nikkaloukta,

där ingen djävel vet vem du är eller vem du skall prata med.

dom kallar det service, jag kallar det för förakt.

 

* namnet är fingerat

** orten är också fingerad

*** repliken är även den fingerad


--------- --------- ----------


dataintrång


för böveln! jag är utsatt för sabotage! någon har

kapat min blogg och använt den till att sprida norsk

propaganda, lögner och överdrifter.

att jag skulle imponeras av plattskallade torskrunkare?

befängt!

”mycket att lära av våra vänner i väster” pyttsan. om vi

stängde av svinesundsbron och slutade skicka läkare,

hovmästare och snickare utan gränser till blindtarmen

i väster, så skulle befolkning där dö av svält i sin iver

att själva lära sig knyta skorna.

om norge tycker jag inte.


---------------------


nu var det ljud igen...


då det i huvudsak är hjärnkirurger och raketforskare

som läser min blogg, så borde det också vara rätt forum

att kasta ut en fråga jag funderat lite kring.

 

- hur funkar det rent fysiologiskt då man kan välja att bara

lyssna till ett speciellt ”ljud”, omgivet av andra?

va! fatta ni inte frågan?

såhär då: någon (person A) sitter och tittar på tv med

halvöppen mun och dregel på hakan. någon annan (person B)

ställer sig en meter därifrån och talar med klar och tydlig

stämma till person A, som lik förbannat inte hör ett skit av

vad person B har att säga. det verkar som att vi på något vis

kan sålla bland ljud, utan att för den delen ta hänsyn till hur

höga de är. dessutom kan man genom ett ögonblick växla

vilket ljud man väljer att lyssna till.

om person A plötsligt får för sig att lyssna till person B,

så hör hon istället inte skvatt av vad som sägs på tv:n.

 

jag tycker det är fascinerade. hur funkar det egentligen?

lyssnar ni? hallå!


-------


konstaterat


det är inte min blogg som ligger nere.

det är världen som står stilla.

-----


att tafsa på lökarna


en rolig/absurd liten händelse inträffade min

blivande hustru för några dagar sedan.

jag tycker att den är värd att återberätta.

det hela utspelar sig på den ica-butik vi regelbundet besöker.

 

min fästmö hade betalat för sina varor och stod och packade

ner dem i en bärkasse. mellan sina varor och efterkommande

kunds varor hade hon lagt en sådandäringa:

”här tar mina varor slut – pinne”.

när hon är på väg att gå säger den kund som stod närmast

bakom henne (en kvinna 40+): ”du, jag råkade få över en lök

från dina varor till min sida av pinnen. den fick jag betala,

så jag gör så att jag behåller den. lök är ju alltid bra att

ha hemma. du kan väl hämta en ny.”

sedan gick hon.

det hela handlar om en futtig gul lök. men var inte detta

något av det fräckaste ni hört? fräckt i så många nivåer.

kunde hon inte begärt att få betalt för sina utlägg? (80 öre)

kunde hon inte krävt pengarna tillbaka och överlämnat

löken till kassörskan?

men bäst av allt är ändå formuleringen:

”lök är ju alltid bra att ha hemma” häxan behövde inte ens lök.


--------------


spik i säcken



spikmattan, förväntas att bli årets julklapp.

så räkna med en svallvåg av endorfinutlösningar

över landet. endorfinet verkar så, att den lindrar

kroppslig smärta.

därför är det helt logiskt så:  att man skall lägga

sig mattan för att smärta skall uppstå, så att

endorfinet skall kunna lindra den samma.

en välplacerad lusing borde också utlösa

endorfiner, men också bråk.

 

stress, motion och sex är tre andra

faktorer som utlöser endorfin.

därför kan man bestämma med sin käresta

att man skall idka samlag klockan åtta.

sen tar man bilen klockan sju och kör

en mil hemifrån. där parkerar man och

skär sönder däcken. nu har man bara fyrtiofem

minuter på sig att hinna hem, och bilen

den är obrukbar.

då är man tvungen att springa hela vägen hem,

stressad som fan. för att förhoppningsvis

mötas av en pilsk livskamrat.

 

då kan vi snacka utlösning - av endorfiner om inte annat.

------------


med kurt..



jag har varit på kurs. tre dagars kurs med

en massa människor som uppenbarligen

älskar att gå på kurs. det gör inte jag.


så fort kursledaren öppnar sin nariga trut,

så börjar jag ifrågasätta syftet, åsikterna och

de påståenden som yttras.

då de andra kursdeltagarna kurar ihop sig på

stolarna och spinner av välbehag till varje

floskel som sköljer över dem.


så förvandlas jag istället till en ninja, redo att

fästa en blankslipad stjärna i besserwisserns panna.

jag anar en dold agenda och rynkar på näsan

åt alla tillrättalagda exempel.

nickdockorna vid min sida dreglar över allt som

sägs, och fyller sedan i med egna erfarenheter

om hur fantastiskt duktiga de är, och hur svårt

de har för att få sina kollegor med på galoppen.

när jag vid några tillfällen ifrågasätter vad som

sägs, så spänner omgivningen ögonen i mig

och jag hör hur deras hjärnor skriker:


- tyst, tyst, tyst. lyssna på kursledaren, kursledaren

vet vad som gäller, kursledaren har erfarenhet,

kursledaren är gud, vi älskar kursledaren.

--------


Tidigare inlägg
RSS 2.0