horsebaby

det påstås att tjat inte hjälper.

skitsnack, säger jag.

då jag påverkas av debatten om allt djävla

socker vi svenskar stoppar i oss, så är jag

milt uttryckt ganska nitisk när det kommer

till att våra barn skall äta minst två rekorderliga

och nyttiga måltider per dag.

för att lyckas med min målsättning så

försöker jag finna på nya recept samt tjata.

vid de tillfällen tjat inte fungerat så har jag istället

plockat fram ess nummer två ur rockärmen:

(jag har alltid rock på mig då jag lagar mat) skrämmas.

jag beskriver i detalj hur feta, glåmiga och tandlösa

barnen kommer att vara inom ett halvår ifall de väljer

att inte äta mina nyriva morötter.

jag kan idag stolt konstatera att mitt enträgna tjat och

mina makabra skräckhistorier uppnått önskad effekt.

då barnen självmant, nåja, avstår allt för mycket

socker och med god aptit istället frossar i selleri,

vitkål och norrlandspölsa.

ni kanske kan föreställa er känslan av triumf då orden:

vi vill ha – mer spenat

ekar mellan väggarna i vårt lilla kök.


-------------- --------- -----------

Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så

seplar det Inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett

ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita

bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer

och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på

att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.

Gnaksa färkct tcyker jag.

-----------------------------

jag skriver en del insändare.

sällan om ämnen som intresserar mig.

nej - mitt syfte är att skapa debatt, provocera och retas.

ifall allt för många insändare behandlar samma ämne

och skribenterna är eniga om vad som är problemet.

då skriver jag gärna ett inlägg som tydligt tar avstånd

och uppkäftigt ställer sig på motsatt sida.

jag är ganska bra på att formulera mig så att

folk retar sig på det jag skriver.

det gäller att klappa de andra åsiktsmaskinerna  

på hjässan, gärna ståendes på en pall.

ta fram besserwissern inom sig och
samtidigt förminska sin antagonist
med ett svulstigt språk (tänk ranelid).

som slutkläm kan det vara lämpligt att ifrågasätta

sin motståndares intelligens.

och vips så har man skapat en bitter debatt, full

 av påhopp och osakliga formuleringar.

plus att man skaffar sig en rad nya ovänner.

-- -- -- -- --- --- ----- ---- ------ ------ ---- -

vad har det tagit åt detta fäderneslands experter?

tv, radio och tidningar (inte kvällspressen naturligtvis)

kontaktar dem för klarläggande och uttalande om

diverse spörsmål.

då förväntar åtminstone jag mig, att man skall

få höra sanningen och späckas med fakta.

jag menar, det är experten som talar.

men inte då.

landets experter har kollektivt förlorat självförtroendet,

eller så finns det inte längre några sanningar i världen.

det mest konkreta du kan få ur en expert idag, formuleras:

- man kan inte utesluta att...

- det finns vissa tecken som..

- man kan inte helt bortse ifrån att...

hala som ålar och mesiga som bobo*, sitter de

 och svamlar ur sig en massa halvfärdiga teorier.

ta bara grissjukan som det ältas så om i media.

vetefan hur många "experter" som till dags datum

uttalat sig. men är det någon som säger något - icke.

nä, nä.

spekulera går bra, men för det behöver man

väl för fan inte vara expert.

* bobo.

sveriges i särklass mesigaste seriehjälte någonsin.

en trollbjörn, ja ni hör ju, som umgås men en

hårig klump, en docka och en poetisk älg.


------------ ---------------- ---------------- -------------

det pågår en rättegång emot anna odell.

konstfackeleven som spelade psyksjuk på

liljeholmsbron som ett examensarbete för...

ja ni känner till historien.

i morse uttalade sig en förståsigpåare inom

den vidsynta svenska konstvärlden såhär:

- blir anna odell dömd, så finns det en

risk att konstfackelever inte törs göra

någonting alls i framtiden.

här har vi alltså:

spela psyksjuk, bli omhändertagen av

polis, förd till psykakuten, fastbunden
och felaktigt medicinerad.

mot

inte göra någonting alls.

är det inte märkligt att människor inom

konstsfären ser allt i svart/vitt och har

så svårt för nyanser?

------- ------ ------- ------- --------- --------

i fredags såg jag catch me if you can,

minus en kvart.

ja, jag stängde av när det var en kvart

kvar på filmen.

har sett filmen tidigare och gillar inte slutet.

det är i övrigt en småtrevlig film med den

briljante christopher walken, men slutet är

bara inte bra.

då kan man göra som jag gjorde, fimpa.

samma sak gjorde jag, då jag för första

(och enda)  gången såg titanic - slutade

titta då det var ungefär en kvart kvar. något

min fästmö inte hade någon som helst

förståelse för.

- skall du inte se slutet?

- nix, jag vet hur det slutar. alla vet hur

titanics jungfruresa slutade.

logiskt eller maniskt?

nu har nämligen amatörpsykologen i mig,

börjat gräva lite i det här. då jag kom

på mig själv att göra samma sak med  böcker.

vet inte hur många böcker jag läst fram till

det sista kapitlet, och sedan - slutat.

jag kanske är rädd för slut?

bär jag på ett underliggande behov

av oändlig evighet.

jag måste sluta med det där, men jag

klarar inte av slut, hur skall jag...

-----------------------

wissman och tregaro tycker

bolt är en fånig pajas.

en inihelvete snabb och fånig pajas,

får man förmoda.

vad är problemet?

klart de skall kolla upp hur vida

det är en kvinna eller en man?

visar det sig (vilket jag är övertygad om)

att det är en man. då är det ju plötsligt

bara män som delar ut vinster och

blir bjudna på kaffe.

nä, testa kim kärnfalk nu!

- - - - - - - - -

min analoga blogg från förr, skulle bli en bok.

det var jag tydligen övertygad om då.

jag hade till och med filat på en titel:

två höns i bagaget och en lösnäsa i handskfacket

eller

världens minsta cirkus.

så skulle den heta. tjena.

men å andra sidan, jag hade en dröm.

sen verkar det som att verser om äldre män var

något av min speciallitet på den här tiden.

följande rader är daterade till augusti 1991.

tandläkare snål på patienten hitta ett hål

men inget guld han ville nyttja

så han fyllde det med gyttja

på så vis han sparade en slant

åkte söder över med sin tant

han och tanten ville fira

satt nu där med varsin bira

som en hyllning till en fyllning

eller varför inte:

dinga inga fastare bröst sig ville skaffa

så hon gick till doktor haffa

när dinga inga uti koma låg

doktor haffa plötsligt såg

att någon gjort ett småfräckt rån

och stulit all hans silicon

efter fundering svår och lång

han fyllde brösten med betong

ingas fästman såg på brösten och log

ville dem kyssa, knäckte käken förblödde - och dog

-------------------

den som ville, kunde häromdagen se hela

(det vill säga alla kasten) släggfinalen på svt-play.

jag är nyfiken på hur många som

utnyttjade den möjligheten.

elva?

detta är naturligtvis tänkt som en service från svt,

landets alla släggentusiaster skulle bjudas på en munsbit.

men jag kan inte låta bli att fundera

kring vart detta skall sluta?

måste vi människor erbjudas möjligheten

att få tillgång till precis allt?

är full täckning det samma som fullkomlig tillfredställelse?

- - - - - - - -

efter en resa i västindien, så skrev jag såhär.

jag har varit på en resa, vidgat mina vyer,

kommit till insikt, löst mina problem

och funnit mig själv.

vyer och vyer, flög runt till några nästan

identiska öar i västindien. kommit till insikt

om att det var inihoppsan mycket dyrare där

än här. löst problemet med vad jag skulle göra

av mina sparpengar, och funnit mig själv - pank.

augusti 97 så skrev jag såhär, av någon

anledning jag inte kan förklara idag:

hon heter signe

ett båtnamn tycker hon själv

andra också

hon ligger i sängen

bredvid sin man

kaj

signe ligger vid kaj

två barn har de tillsammans

båda i trossåldern

båtar är deras liv

ofrivilligt

------------------------------------------

detta vackra alster är nedplitat i januari 1995.

det har blivit bråk i brallan

emellan skinkorna baktill

om vem som drar tyngsta lasset, då jag sitter still

högerskinkan hävdar det är han som bördan bär

medan vänsterskinkan kontrar, du känner ej till belastningen här

så går striden av och till

vem kan, jag bara frågar, i sådant väsen sitta still?

men ifall jag på muggen avlägsnar mina kalsonger

hörs istället en tvåstämmig kör av ånger:

vi lovar vi skall aldrig bråka mer, never, sällan

vi lovar, vi vill inte ha någon skit oss emellan

---------------------------------------------

trogna läsare av min blogg, hej föresten

semestern är slut nu...

som sagt, trogna läsare av min blogg kanske

minns att jag funnit min analoga blogg i låda

vid senaste flytten.

en samling tankar, funderingar och försök till poem.

jag har nu gått igenom den digra men ack så usla

högen av nedpräntade snedsparkar.

jösses vad dåligt nästan alltsammans var.

man kan naturligtvis ha visst överseende

med detta, med tanke på att det mesta är

nedklottrat för sådär tjugo år sedan.

men ändå, jösses vad dåligt.

därför tänker jag bara bjuda er på en mycket

liten del av detta pinsamma diktverk.


- - - - - -- - - --- --- ------ ------ ----- ----- ---- --