nu är det pocherade fläsket bräserat
visa mig din matlåda och jag
skall säga vad du äter till lunch.
det är en hel liten vetenskap
det där medhavd lunch.
vissa kommer med findus
färdigrätter, andra med
makaroner och korv/köttbullar/falukorv.
intressantast är dock gruppen som
gillar att stajla.
de som inte sällan packat
ned hemlagad murkelsås, sillsallad, viltgryta
eller sjötunga walewska. med tillbehör såsom
chevreost, ostron och kanapéer.
det är för övrigt dom som alltid rycker lite
lätt på axlarna och svarar: - äsch det är bara
lite rester sen gårdagen. då man frågar vad
de skall äta till lunch.
sen sitter de där med ostbrickan på bordet
och suger på en hummerklo, och vill inget
hellre än att man skall titta på, när de äter.
själv är man besviken på sina överkokta penne,
medan finliraren rynkar på näsan
åt att vinet inte är dekanterat.
inte törs man fråga om kaffe på maten heller.
då man misstänker att gourmanden har
en espressomaskin i armhålan och
innerfickan fylld av färska bönor
nä jag äter min lunch ute, trots kyla och regn.
-- - - - --- -- --- - -- - - ---- -- -
passa mig, jag är fri!
champinjonligans final, blev inte riktigt vad man
hade tänkt sig. jag hoppades visserligen på barcelona,
men trodde samtidigt att manchester united skulle bjuda
mäktigt motstånd.
nu blev det inte så. spanjorerna gjorde 1-0, och sedan
var matchen slut.
den hyllade, adlade och rödnäsade sir alex ferguson
hade ingen plan b.
när uniteds bästa spelare kommer från korea och heter
ji-sung park, är jag inte imponerad av fotboll från manchester.
nu hörde jag att man skulle värva de två
bröderna till park: sneds och pungs.
hur som helst, barcelona blev mästare och om en dryg
vecka är det stormatch igen.
då skall zlatan&co ta sig an de danska svinen. vilket
påminner mig om att jag bör göra en rättelse.
angående texten i dn, så läste jag: de danska grisarna, när
det i själva verket handlade om de danska grisarna. fel av mig.
+++++++++++++++++++++++++++
ikke noget at klage over
danska grisar behandlas illa, läser jag i dn.
jobb på tuborg, roar sig på tivoli,
obegränsat med pölse, kim larsen på radion
och berlingske tidende i brevlådan.
vadfan mer begär dom?
---------------------------------------------
ta på dig skorna...
säg att ni är fler.
fler som avskyr den vidriga
reklamen, med de talade tårna.
vet inte vad som marknadsförs.
men grundidén bygger på en massa
fötter på ett bord, där samtliga tår
har ansikte och ser ut som bo rappne.
jag tycker den är grymt läskig.
så otäck att den givigt mig mardrömmar.
när vi ändå är inne på reklamfilm.
icas variant, där man "driver"
med radiotjänst, dolda kameran-sång.
visst faller den väldigt platt?
- - - - - - - - -- - - - -- -- - -- - -
bara du slog en signal...
- jag vill tala med anders. (redan stressad och irriterad på rösten)
- här bor igen anders.
- nähä, och vart har jag ring då? (märkbart irriterad)
- fel förmodligen.
- suck (tydligt markerad)
och där efter läggs luren på.
varför saknar så många felringare hyfs?
en lite gulligare variant är denna.
efter det att man svarat så blir det tyst
en lång stund, därefter detta:
- jag sökte anders.
- ja du, här bor ingen anders.
- är du säker på det?
(konstpaus)
- japp, inte en anders.
- men är detta inte 45 47 46 48
- näpp.
- vart har jag ringt då?
- 45 47 48 46.
- ja, det var ju det jag sa.
- nej, du sa 45 47 46 48.
- jaha ja. ja isåfall. då har jag nog ringt fel.
- mmm
- ajö då.
- ajö ajö.
- - - - - - - - - - -- - - - -- -- -- -- - - --
goddag yxskaft
detta är stor stor stor humor.
expressen har blandat ihop wanja lundby-wedin
med en annan kärring.
framsidan på dagens tidning är lysande:
wanjas utbrott
lo-basen vägrar att svara på expressens frågor.
och så en bild på någon som man utpekar som
wanja. och det är inte likt, inte ens lite.
och att hon, vad hon nu än heter, inte vill svara på
frågor om turerna kring lo, bör man respektera.
------------
micke & molle
martin timell tycker att man får räkna med en
del felaktigheter och brister, då man tjackar en
villa för tolv miljoner.
anders timell tycker om att ta extra mycket
pulver då han blandar sin o´boy.
- - - - - -- -- -- - --- - - - - --- - --
sju sjösjuka sjömän
såg en stund på reprisen av partiledardebatten
från i söndags. jag är inte imponerad.
vad är det för bottenskrap vi förväntas anförtro oss åt?
skulle ni vilja se någon av de där gökarna
skaka hand med obama eller merkel?
göran hägglund - påminner om en vikare i gymnastik,
som sedan länge tappat greppet. efter varje mening får
man intrycket att han funderar på vad han just sagt.
jan björklund - jag blir alltid fullast på festerna.
urtypen för en småväxt: ettrig, stöddig och
ständigt avundsjuk. född på knalleland.
maria wetterstrand - kvinnlig som en back elefantöl.
känner sig alltid förorättad efter som hon trots allt
är kvinna. sur och tvär i största allmänhet.
fredrik reinfeldt - mannen som gett avsaknaden
av ett ansikte, ett ansikte. även han är en buttertyp,
som retar sig på de små sakerna i livet.
lars ohly - partiledare, jag? skall det vara nödvändigt?
jag kan fixa fikabröd istället.
visst var det bättre förr, eller nu kanske?
jag vet inte så noga. klädsel, nja.
mona sahlin - jag blir så trött på alla som inte tycker som jag.
så trött att jag inte ens orkar komma med egna argument.
så trött att jag hoppas på att kunna gömma mig en stund
bakom luggen, sova en stund.
maud olofsson - jag är minsann än riktigt tjurig krutkärring.
rösta på oss och du kommer inte få en lugn stund.
en sprinkler som debatterar så att saliven flyger.
klär sig som en riktig kärring.
säga vad man vill om bildt, palme och persson.
men inte behövde man skämmas då de gav sig ut i världen.
- - - - - - - - - -- - - -- - - -- - - - -
fult att ljuga...
det räcker tydligen inte med att ha en löjlig mössa
och föredra kokkaffe, för att få rösta till sametinget.
debatten går hög, angående vad som gör dig till en äkta same.
blodsband, renskötsel, språket...
dom är lite som smurfar, lapparna.
det finns ren-samer, fiske-samer, jakt-samer, skoter-samer,
dans-samer, hallabalo-samer, knickedick-samer... osv.
pinsamma martin soneby fick frågan in p1:s medierna,
hur vida inslag i ballar av stål var äkta eller fejk?
martin "bajs istället för hjärna" soneby försökte sig på
något i stil men en konstpaus. dessvärre hittade han
ändå inga ord att använda till svar.
så fungerar människor som enbart kan jobba efter regi.
------------------------
vallade lallande fånar
nu är det tydligen spikmatta som gäller.
spikmattan botar kronisk värk och lepra.
ingen misstänker uppenbar och övertydlig
produktplaceringen och lobbying?
alla vill ha spikmatta.
dessutom skall det ätas surdegsbröd.
ingen mer ciabatta eller foccacia, nä nä.
nu är det plötsligt trendigt att sätta sin egen
deg, likt en annan alma svensson.
alla vill ha surdeg.
där till ett glas apelsinjuice, där alla
apelsiner kommer från samma träd?!?
vilket gör en kolossal skillnad?
- aaahhh, en främmande apelsin i juicepressen!
- på honom grabbar, stryp honom i sitt eget skal.
alla vill ha apelsiner som känner varandra sedan tidigare.
nu väntar man bara på löpsedlarna.
din spikmatta ger dig cancer!
surdegsinfluensans första offer!
allt för bekanta apelsiner - dödar dig!
------------------------------
inget fingeravtryck?
igår var jag tvungen att legitimera mig,
slå in min kod och slutligen skriva under
med min namnteckning.
vad tror ni jag gjorde?
tog över det personliga ansvaret
för ringhals kärnkraftverk?
beviljades ett lån av staten på 134 miljoner?
bevittnade fredsavtalet mellan israel och palestina?
nix. inget av ovanstående.
istället hyrde jag en film för femtio
kronor hos hemmakväll.
- - - - - - - - - - - - - - - - -
razzel och lite pling
jag minns när de som gjorde tv antingen var
artister, skådespelare eller möjligen journalister.
programmen innehöll mycket sång och musik,
någon sketch och intervjuer.
oftast välregisserat och utan överraskningar.
jag vet inte om det var bra tv, men man
visste vad man fick.
sedan kom någon på att:
"folk vill se vanliga människor på tv".
vilket fick konsekvensen att allt fler vanliga människor
dök upp i lekprogram och lördagsunderhållning.
snart kom någon på att:
"folk vill se vanliga människor göra vanliga saker på tv".
docusåpan var född.
dock dröjde det inte länge för en man upptäckte att
vanliga människor gör ganska tråkiga vanliga saker.
därför började man ge de vanliga människorna regi.
de skulle göra vanliga saker, fast på ett lite roligare
vis och gärna lättklätt.
trots att vanliga människor snart lärde sig att göra
massvis av tokiga, okloka och perversa saker, så blev
inte de som "gör tv" riktigt nöjda.
då kom man på, att några som är riktigt duktiga på
att ta regi är skådespelare och artister.
därför använder man idag skådespelare vid de tillfällen
då man behöver vanliga människor (ex. ballar av stål).
eller så låter man artister och skådespelare spela sig själva.
(ex. var fan är min... eller hjälp jag är med i en japansk...)
- - - - - - - - - - - - - -
huk er i bänkera...
den jägare som sköt en shetlandsponny i tron
att det var ett vildsvin, begick inget brott.
detta har polisens utredare conny carlsson slagit fast.
om detta kan man tycka massor.
kanske kan man tycka att en jägare skulle
kunna se skillnad på en häst och en gris.
kanske skulle man kunna tycka att en jägare
borde veta vad han sköt på - innan han sköt.
men jag noterar istället, att man
satt conny på att utreda en ponny.
sådan är jag.
------------------------------------------------- --------------
titta, kom och titta...
igår, herr landshövding. för någon månad
sedan, maggie vaknar på balkongen (som kunde
haft undertiteln: jag somnar i soffan).
konstaterar torrt att svensk dokumentärfilm inte
håller någon vidare klass. betänk att både dessa
filmer var nominerade till en guldbagge detta år.
sällan har beskrivningen "roligt som att
se färg torka", stämt in så väl.
när man igår under femminuters sekvenser
fick se anders björck läsa sin post, kunde man
faktiskt ana hur färgen på väggen bakom
honom passade på att torka lite extra.
nästan lika trist var det att se maggie städa
sin balkong eller handla tomater.
nu visar det sig dock att denna
socialrealism går hem hos kritiker och
andra djupingar (läs hynek pallas på svd).
det jag upplevde som trist och intetsägande,
är tydligen stor konst och drömsk kvalitet.
måste göra något åt min smak, eller åtminstone
lära mig att uppskatta en nystruken vägg.
---------------------------------------------------------
skatta bäst som skattar sist
jag minns när deklarationen tog
minst ett par timmar att traggla igenom.
hur man satt med papper till knäna
och nötte på sin kalkylator.
summan i ruta 23 skall föras över
till ruta 41 och där läggas samman
med summan i ruta 37. dessa summor,
minus summan i ruta 19. är den
summa du skall skriva in i ruta 52.
flytta nu tillbaka summan i ruta 41
till ruta 17, där den hör hemma.
flytta därefter alla summor minst
ett varv på blanketten.
det var ett helvete, helt enkelt.
men sen, efteråt, då man signerat
på heder och samvete.
fylldes man av en särskild tillfredställelse.
och på något vis tyckte man sig att ha
kontroll över den ekonomiska situationen.
idag litar vi blint på skatteverket,
ägnar inte en tanka till att jaga avdrag,
utan skickar ett sms.
dags att deklarera:
pip pip - pip pip.
sådär ja, då var det klart.
jag har en känsla av att dom blåser oss.
----------------------- -------- -------