horsebaby

man har mångt fler referenser till sommaren

än vad man har till andra årstider.

fler tydliga minnen både i form av smak, lukt

och upplevelser. vilket på sätt och vis är lite kusligt,

då det måste betyda att man redan sedan barndomen

har levt "mer" på sommarhalvåret.

vilket i sig är ett djävligt märkligt ord, med tanke på

att vi sällan har sommar mer en max tre månader

om året i det här landet.

men det är just minnena från barndomen som man, eller

åtminstone jag, förknippar mest med sommaren.

om någon ber mig räkna upp sommarminnen, så är inte

utomhussex, folkölsfyllor, cykelstölder eller ens

festivalrus det första jag tänker på.

istället är det tydliga bilder av hur jag drack kall

cola ur 25 centelitersflaska, huttrade i basängen

på simskolan, frivilliga timslånga bad i kattegatt,

lövbiff med persiljesmör, galna danser på varm

asfalt i ösregnet, smält rigi i handflatan, sommarrysare

på p3, magsugare på fotbollsträningen, tältnätter i

farmor och farfars trädgård, stekt torskfilé med lingon

och citron, dunkgömme och förstelnad, pallning av

vinbär, äpplen, plommon, krusbär, potatis eller bara

några löv, kids in america, uppskrapad stortånagel,

chokladmilkshake, åkturerna i hölasset, doften av

salubrin, storkillarna i spelhallen, trazan och banarne...

/////////////////////

förlåt att jag påpekar:

- men är inte twitter en djävligt fånig grej.

- sa jag inte att spikmatta är värsta bluffen.

- hur skönt det känns, när rediga hedman stampar i klaveret.

##############

köa, är något som svensken är van vid.

och visst fyller kösystemet sin funktion.

ibland har jag dock något svårt att se poängen,

särskilt som någon självutnämnd ordningsman

tar på sig att bilda kön.

häromdagen äntrade jag en tillfällig utomhusrestaurang

med tillhörande utomhusbar.

trots att bardisken mätte några modiga meter, och

var bemannad av en sådär tre, fyra tenders.

så hade besökarna innan mig bestämt sig för att bilda en kö.

vilket skapade ett led på närmare tjugo meter.

onödigt, tyckte jag. och valde att istället gå fram till den

outnyttjade delen av baren, där jag gjorde min beställning.

jag fick min kylda öl och kände mig väl till mods.

men nu kan ni tro det tog hus i helvete.

fyra glest behårade män i femtioårsåldern hade

bevittnat min gärning, och blev om möjligt ännu

rödare i sin plufsiga ansikten.

- vafan gör du? ser du inte kön? fattar du hur länge vi stått här?

visst kan köer funka även vid en bardisk, men inte en kö.

och framförallt inte då det betyder att halva

personalstyrkan står utan arbetsuppgifter.

vilket jag också påpekade.

- det finns väl för fan inget som säger att jag

måste ställa mig i kö? det här är en bardisk

och inget djävla soppkök.

- men alla andra står ju i kö, pucko. tyckte dom.

just då följer tre grabbar mitt exempel, och sedan

några till. en halv minut senare är kön upplöst,

tillintetgjord och redan bortglömd.

nu rasar svullansiktenas världsbild fullkomligt.

- du skulle fan ha stryk din djävul, väser en utav dem åt mig.

- det är det säkert fler som tycker, därför får

ni ställa er i kö.
svarar jag, och sicksackar sedan hastigt bort
genom den upplösta kön.

--- --- --- --- ---- -- --- --- ---- --- -- ---- -- -- ----

fem små pojkar från state of indiana, alla med svartburrigt hår.

en balla ur, byggde om sig och mula, så var dom bara jackson four


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

här följer några tips, råd och fakta värdefulla för sommaren:

ifall du äter i en hel timma kan du få kramp - bada istället.

har du sniglar i trädgården? - usch vad du är äcklig.

ja - badmintonsetet på statoil skall vara trasig vid inköpstillfället.

könssjukdomar botas inte med salubrin.

möter du en fästing - simulera lågt blodtryck eller spela död.

har du husvagn? - bit ihop, det handlar om max fyra veckor.

alkohol och solsken är en farlig kombination - kröka inomhus.

jobb hela sommaren, spara dagarna för jul i thailand? - trams.

japp - glöden är perfekt då du svalt den sita biten av flintasteken.

men framförallt:

när du passerar ett vägarbete, sänk farten - för fan.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

- varför ligger det gröna blad i verktygslådan?

- äsch, de kommer ifrån min midsommars-tång.

- oj vad den här potatisen smakade orutin.

- japp, det är en färsking.

det är hårt att vara bröd, många gånger knäckande.

- fisk i spad, det påminner mig om advokaten.

- vem?

- sill-ber-sky

ja vafan, kom på roligare själva då.


=========================================

- hur fan kör du egentligen?

vrålade han röd i ansiktet.

- såhär.

svarade jag, och vred lite av och ann på ratten.

---------------------------------

jag var väldigt tidig med mobiltelefon, mitt

arbete "krävde" det. så tidig att människor vände

sig om när det ringde i den, och stirrade på

mig då jag satt och pratade i den.

satt! jo det är sant, under den första tiden som

jag hade mobiltelefon så kunde jag sitta still

och prata. nu måste jag vanka av och ann, så

snart jag talar i telefon.

hur som helst, jag hade haft min mobil i kanske

tre veckor och svarat på sådär, ett samtal.

eftersom det var så ovanligt med mobiltelefon på

den tiden så var det nästan aldrig någon som

ringde på mitt 010-nummer. inte ens min

arbetsgivare, som var dem som försett mig

med min bärbara panasonic.

jag satt alltså på tåget i en vagn full av pendlare.

då min telefon började att ringa, en kraftig och

ljudlig signal spred sig genom vagnen.

RING - RING - RING

det tog första några sekunder innan jag

fattade att det var telefonen som ringde.

när jag väl insåg att så var fallet, så tyckte jag att

det var så oerhört pinsamt att jag lät bli att svara.

min första tanke var att jag kunde agera som om

det var någon annans telefon som ringde.

RING - RING - RING - RING

efter sådär en halvminut, så hade jag vagnens

samtliga blickar riktade emot mig.

inga speciellt ilskna blickar, snarare konfunderade.

alla tycktes tänka samma sak:

varför svarar han inte, är han månne stendöv?

jag förstår nu, att det hade varit mycket

mindre pinsamt att svara, än att som nu låtsas

att jag inte hör signalen.

RING - RING

så låtsas jag rycka till som om jag suttit försjunken

i djupa tankar, trasslar med stor möda upp min

jättelur ur innerfickan, och svarar.

nu har precis var och varenda människa i vagnen

full fokus på mig och min varma telefon.

jag trycker på grön lur och möts av ett TUUUUUUUUUT.

det snurrar i min skalle, jag känner mig svettig och

illamående. blickarna från mina medresenärer

skär små snitt i huden.

- dom la på.

säger jag högt och tydligt?!? varför då? varför berättar

jag det för en vagn full av främlingar?

nu ler dom emot mig, så som man ler emot en idiot.

jag kan ana hur de väser åt varandra: le, le det gillar dom.

själv är jag alldeles tom inombords, som

ett urladdat mobiltelefonsbatteri.

- - - - - - - - - - -- - - - --- --- ----- -- - -- - ---

på radion igår så berättade en man från

afghanistan en vits, som visade sig vara

ett exempel på afghansk humor.

så här gick den:

en man säger till sin hustru att han skall

gå till gymmet för att träna sin kropp.

då svarar hustrun:

- varför gjorde du inte det då du var yngre?

och där var den slut.
den så kallade "poängen" kom redan

i andra meningen. förstå vad tråkigt man

måste ha i afgahanistan ifall man skrattar

åt den typen av vitsar.

kan ni se framför er hur en afgahan slår sig

för knäna och hur det sprutar saliv ur näsan.

- "då du var yngre", hjälp jag kan inte andas...

================

kd skickar alf till bryssel, som om

dom inte har nog med problem.

kd skickar alf till bryssel, resan dit

med färdtjänst beräknas kosta 97 500.

kd skickar alf till bryssel, och sverige

skickar uttjänt kärnbränsle till baltikum.

är den typen av one-liners jag

inte befattar mig med.

men allvarligt talat, kd skickar

alf till bryssel?

alf svensson är typ hundra år gammal.

men det är klart, han åker dit med

värderingar som är betydligt äldre.

_____________________

detta är en sko avsedd för jogging

och möjligen även för raska promenader.

det är definitivt inte en sko som man

har för att den är snygg.

praktisk, möjligen. men snygg - nej.

ändå ser jag dagligen människor på väg till jobbet,

i mataffären, ja till och med på krogen. som bär joggingskor.

jag retar mig på dem, jag till och med avskyr dem.

vill kasta mig ner på golvet och slita av deras löjliga skor,
eller ännu hellre: slita upp min six shooter
och sedan börja peppra i golvet.

- jogga din djävul, jogga!

- - - - - - - - -- - - - - - - - -- - - -- -- - - -- - - -

vad är det med att öppna kuvert i tv?

ofta, ofta skall det öppnas kuvert, för att

avslöja en vinnare eller redovisa ett resultat.

alltid, alltid så krånglar det.

snöret de drar i för att öppna

kuvertet sitter oftast för hårt.

de slits och dras, svettiga händer som

famlar med det redan glansiga kuvertet.

inte sällan går snöret av på mitten.

varför måste man göra det så svårt för sig?

kuvertet kan vara öppet från början, det där

snöret kan mer ryckas bort som en symbolisk

handling. som tittare behöver man bara få en

illusion om att kuvertet öppnas, om ens det.

sedan behöver inte lappen i c5-kuvertet vara

exakt i a5 format. gör den mindre och där

med också  lättare att få upp ur kuvertet.

jag behövs överallt och borde börja ta betalt för mina råd.


¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

- du måste gå och rösta.

- det är så viktigt att använder din röst.

är det bara jag, eller låter inte dessa andra

klassens politiker lite väl desperata?

när lars ohly påstår: att han inte bryr sig

ifall du röstar på centern, bara du röstar.

så tycker åtminstone jag att det

är något som inte stämmer.

har för mig att tongångarna var ungefär

desamma inför förra riksdagsvalet.

det eviga mantrat om att vi alla

måste utnyttja vår rösträtt.

- kan du inte välja? rösta då på dem du ogillar minst.

vafan då för? vad är det för snack?

vi kanske inte vill rösta, vi kanske genomskådat dessa

yttepytte små förändringar som sker vid ett maktskifte.

och europaparlamentet, allvarligt talat!

hur fan påverkar det mig, ifall man skickar dit en

maskäten folkpartist eller en fluorsköterska från vänstern?

och så varnar man ständigt för att det är de små

extrempartierna som tjänar på lågt valdeltagande.

och?

ifall bara tio procent av svenskarna går och

röstar, skulle man då bli glad ifall man vann?

men ja ja, jag skall gå och rösta. men jag gillar fan

inte när folk tigger och smörar. det är inte seriöst.


- - - - - - - - - - -

såg ni? jag såg det.

jag såg hur steffo spetsade sitt

alkoholfria vin med en skvätt explorer.

hade trodde inte att jag skulle se, men jag såg

steffo, steffo, steffo...

############

idag skall steffo testa

alkoholfritt i morgonsoffan.

vet jag en som kommer att vara

på dåligt humör resten av dagen.

---------------

eftersom min tjuvlyssning inte fick vara med

på tjuvlyssnat.se, så lägger jag upp den här istället.

nu är det egentligen ingen tjuvlyssning, utan ett

tillfälle då jag fann mig väldigt snabbt, och bara

en person fick höra min kommentar.

och han tyckte inte ens att den var fyndig.

fast det var den, och jag har sedan den dagen

stört mig på att ingen annan kunde höra mig.

hur som helst, här kommer historien:

jag står utanför brunogallerian i götgatsbacken, när

jag ser en sammanbiten ted åström komma gående,

han ser trött och sliten ut. i ena handen bär han en tung

sportväska och i den andra ett gitarretui. när han är bara

några meter från att passera mig, så släpper handtaget till

gitarrväskan och den faller i gatan.

eftersom jag står närmast, så ser han på mig med ett

sammanbitet ansikte och suckar högljutt.

det är då jag fäller kommentaren, den skär

som lie genom den lite kyliga vårvinden:

- en olycka kommer sällan ensam.

ted åström spänner ögonen i mig. tar sedan

gitarrväskan under armen, och går därifrån.


-- -- -- -- -- -- -- -- -- --

när jag igår satt och såg en stund på reprisen

av hedebyborna, (nej det är inte trist och gubbigt

att se på eftermiddags-tv) så kom min näst

yngsta polare och satte sig bredvid:

- är det här ett barn eller vuxenprogram?

- det är nog mest ett vuxenprogram.

- vad handlar det om?

- om dom som bor i hedeby.

vi satt båda tysta och såg en mycket långsam

scen där abraham ligger sjuk i utdragssoffan.

- vad är det med honom?

- han är sjuk, gammal och sjuk.

ny tystnad, tills det att eftertexterna börjar rulla.

- jag tycker det var bra, fast det var ett vuxenprogram.

- tycker du verkligen det?

- ja, jag tycker det var bra när han gubben var sjuk.

- han i soffan.

- ja, jag gillar att han var sjuk.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

å vilken sportsöndag vi hade igår, vi svenskar.

jag fullkomligen älskar när

det går bra för sverige i idrott.

elitloppet påminde mer om sm.

söderling spöade skiten ur nadal, jag har aldrig gillat

nadal. jag har å andra sidan aldrig gillat söderling heller,

men nu gör jag det.

störst av allt och alla är naturligtvis zlatan.

alltid störst.




++++++++++++++++++++++++++++++++

jag har, eller åtminstone hade jag en teori om att

ingen längre säger långgolf om golf, utan bara golf.

att långgolf var något man sade, då det bara var

överviktiga direktörer och arnold palmer som spelade.

på den tiden då en golfrunda lika gärna kunde innebära

en timmas plågsam förströelse på en skitig och

taskigt målad minigolf-bana.

jag är, eller åtminstone var, helt övertygad om att de flesta

golfspelare skulle bli besvikna.  ifall jag efter att ha plockat

upp dem en julimorgon i svinottan för en stunds golf,

sedan kört dem till frasses camping.

men så googlade jag på långgolf och fick 2260 träffar.

-----------------

besökte häromdagen ett köpcenter. passerade då

förbi en butik där tv-spel säljes. vid entrén fanns

ett xbox-spel där man själv fick testa spelet, om

man så önskade.

eftersom jag hade några minuters dödtid till

förfogade, så klev jag in.

2009 års fotbollsspel var vad man fick prova på,

så jag tog tag i en kontroll och försökte mig

på att lira lite grand.

nu är jag ganska oduglig på tv-spel, och blev

därför lite stressad av att butiksägaren gjorde

mig sällskap.

han stod vid sidan om och granskade nyfiket

mitt handlag.

tro det eller ej, efter bara några sekunder så genomför

jag ett prickfritt anfall och avslutar med en riktig strut.

nu fylls jag av självförtroende och kan inte hindra

mig själv från att nonchalant väsa genom mungipan:

- jaha du, det var inte speciellt svårt att göra

mål i det här spelet.

tv-spelsnasaren vid min sida harklar sig försiktigt

och säger sedan:

- nä det är möjligt, men nu är det de andra

laget som du styr.

jag både släppte och förlorade kontrollen

i ett och samma ögonblick. utan ett ord

lämnade jag sedan butiken.


----------------------------------------------------------