det fanns ingen höst...
man har mångt fler referenser till sommaren
än vad man har till andra årstider.
fler tydliga minnen både i form av smak, lukt
och upplevelser. vilket på sätt och vis är lite kusligt,
då det måste betyda att man redan sedan barndomen
har levt "mer" på sommarhalvåret.
vilket i sig är ett djävligt märkligt ord, med tanke på
att vi sällan har sommar mer en max tre månader
om året i det här landet.
men det är just minnena från barndomen som man, eller
åtminstone jag, förknippar mest med sommaren.
om någon ber mig räkna upp sommarminnen, så är inte
utomhussex, folkölsfyllor, cykelstölder eller ens
festivalrus det första jag tänker på.
istället är det tydliga bilder av hur jag drack kall
cola ur 25 centelitersflaska, huttrade i basängen
på simskolan, frivilliga timslånga bad i kattegatt,
lövbiff med persiljesmör, galna danser på varm
asfalt i ösregnet, smält rigi i handflatan, sommarrysare
på p3, magsugare på fotbollsträningen, tältnätter i
farmor och farfars trädgård, stekt torskfilé med lingon
och citron, dunkgömme och förstelnad, pallning av
vinbär, äpplen, plommon, krusbär, potatis eller bara
några löv, kids in america, uppskrapad stortånagel,
chokladmilkshake, åkturerna i hölasset, doften av
salubrin, storkillarna i spelhallen, trazan och banarne...
/////////////////////
skräp, skrot & strunt
förlåt att jag påpekar:
- men är inte twitter en djävligt fånig grej.
- sa jag inte att spikmatta är värsta bluffen.
- hur skönt det känns, när rediga hedman stampar i klaveret.
##############
don´t stand so close to me
köa, är något som svensken är van vid.
och visst fyller kösystemet sin funktion.
ibland har jag dock något svårt att se poängen,
särskilt som någon självutnämnd ordningsman
tar på sig att bilda kön.
häromdagen äntrade jag en tillfällig utomhusrestaurang
med tillhörande utomhusbar.
trots att bardisken mätte några modiga meter, och
var bemannad av en sådär tre, fyra tenders.
så hade besökarna innan mig bestämt sig för att bilda en kö.
vilket skapade ett led på närmare tjugo meter.
onödigt, tyckte jag. och valde att istället gå fram till den
outnyttjade delen av baren, där jag gjorde min beställning.
jag fick min kylda öl och kände mig väl till mods.
men nu kan ni tro det tog hus i helvete.
fyra glest behårade män i femtioårsåldern hade
bevittnat min gärning, och blev om möjligt ännu
rödare i sin plufsiga ansikten.
- vafan gör du? ser du inte kön? fattar du hur länge vi stått här?
visst kan köer funka även vid en bardisk, men inte en kö.
och framförallt inte då det betyder att halva
personalstyrkan står utan arbetsuppgifter.
vilket jag också påpekade.
- det finns väl för fan inget som säger att jag
måste ställa mig i kö? det här är en bardisk
och inget djävla soppkök.
- men alla andra står ju i kö, pucko. tyckte dom.
just då följer tre grabbar mitt exempel, och sedan
några till. en halv minut senare är kön upplöst,
tillintetgjord och redan bortglömd.
nu rasar svullansiktenas världsbild fullkomligt.
- du skulle fan ha stryk din djävul, väser en utav dem åt mig.
- det är det säkert fler som tycker, därför får
ni ställa er i kö.
svarar jag, och sicksackar sedan hastigt bort
genom den upplösta kön.
--- --- --- --- ---- -- --- --- ---- --- -- ---- -- -- ----
nevermind
fem små pojkar från state of indiana, alla med svartburrigt hår.
en balla ur, byggde om sig och mula, så var dom bara jackson four
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
död alltså...
michael jackson har kastat in handsken.
. . . . . . . .
som som, som sommaren
här följer några tips, råd och fakta värdefulla för sommaren:
ifall du äter i en hel timma kan du få kramp - bada istället.
har du sniglar i trädgården? - usch vad du är äcklig.
ja - badmintonsetet på statoil skall vara trasig vid inköpstillfället.
könssjukdomar botas inte med salubrin.
möter du en fästing - simulera lågt blodtryck eller spela död.
har du husvagn? - bit ihop, det handlar om max fyra veckor.
alkohol och solsken är en farlig kombination - kröka inomhus.
jobb hela sommaren, spara dagarna för jul i thailand? - trams.
japp - glöden är perfekt då du svalt den sita biten av flintasteken.
men framförallt:
när du passerar ett vägarbete, sänk farten - för fan.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
helghumor
- varför ligger det gröna blad i verktygslådan?
- äsch, de kommer ifrån min midsommars-tång.
- oj vad den här potatisen smakade orutin.
- japp, det är en färsking.
det är hårt att vara bröd, många gånger knäckande.
- fisk i spad, det påminner mig om advokaten.
- vem?
- sill-ber-sky
ja vafan, kom på roligare själva då.
=========================================
tydligt
- hur fan kör du egentligen?
vrålade han röd i ansiktet.
- såhär.
svarade jag, och vred lite av och ann på ratten.
---------------------------------
på en skala...
är det bara jag, eller finns det inte ganska
mycket humor i den här bilden?
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
byphone
jag var väldigt tidig med mobiltelefon, mitt
arbete "krävde" det. så tidig att människor vände
sig om när det ringde i den, och stirrade på
mig då jag satt och pratade i den.
satt! jo det är sant, under den första tiden som
jag hade mobiltelefon så kunde jag sitta still
och prata. nu måste jag vanka av och ann, så
snart jag talar i telefon.
hur som helst, jag hade haft min mobil i kanske
tre veckor och svarat på sådär, ett samtal.
eftersom det var så ovanligt med mobiltelefon på
den tiden så var det nästan aldrig någon som
ringde på mitt 010-nummer. inte ens min
arbetsgivare, som var dem som försett mig
med min bärbara panasonic.
jag satt alltså på tåget i en vagn full av pendlare.
då min telefon började att ringa, en kraftig och
ljudlig signal spred sig genom vagnen.
RING - RING - RING
det tog första några sekunder innan jag
fattade att det var telefonen som ringde.
när jag väl insåg att så var fallet, så tyckte jag att
det var så oerhört pinsamt att jag lät bli att svara.
min första tanke var att jag kunde agera som om
det var någon annans telefon som ringde.
RING - RING - RING - RING
efter sådär en halvminut, så hade jag vagnens
samtliga blickar riktade emot mig.
inga speciellt ilskna blickar, snarare konfunderade.
alla tycktes tänka samma sak:
varför svarar han inte, är han månne stendöv?
jag förstår nu, att det hade varit mycket
mindre pinsamt att svara, än att som nu låtsas
att jag inte hör signalen.
RING - RING
så låtsas jag rycka till som om jag suttit försjunken
i djupa tankar, trasslar med stor möda upp min
jättelur ur innerfickan, och svarar.
nu har precis var och varenda människa i vagnen
full fokus på mig och min varma telefon.
jag trycker på grön lur och möts av ett TUUUUUUUUUT.
det snurrar i min skalle, jag känner mig svettig och
illamående. blickarna från mina medresenärer
skär små snitt i huden.
- dom la på.
säger jag högt och tydligt?!? varför då? varför berättar
jag det för en vagn full av främlingar?
nu ler dom emot mig, så som man ler emot en idiot.
jag kan ana hur de väser åt varandra: le, le det gillar dom.
själv är jag alldeles tom inombords, som
ett urladdat mobiltelefonsbatteri.
- - - - - - - - - - -- - - - --- --- ----- -- - -- - ---
ewert ljusberg
på radion igår så berättade en man från
afghanistan en vits, som visade sig vara
ett exempel på afghansk humor.
så här gick den:
en man säger till sin hustru att han skall
gå till gymmet för att träna sin kropp.
då svarar hustrun:
- varför gjorde du inte det då du var yngre?
och där var den slut.
den så kallade "poängen" kom redan
i andra meningen. förstå vad tråkigt man
måste ha i afgahanistan ifall man skrattar
åt den typen av vitsar.
kan ni se framför er hur en afgahan slår sig
för knäna och hur det sprutar saliv ur näsan.
- "då du var yngre", hjälp jag kan inte andas...
================
liktransport
kd skickar alf till bryssel, som om
dom inte har nog med problem.
kd skickar alf till bryssel, resan dit
med färdtjänst beräknas kosta 97 500.
kd skickar alf till bryssel, och sverige
skickar uttjänt kärnbränsle till baltikum.
är den typen av one-liners jag
inte befattar mig med.
men allvarligt talat, kd skickar
alf till bryssel?
alf svensson är typ hundra år gammal.
men det är klart, han åker dit med
värderingar som är betydligt äldre.
_____________________
dra in klorna...
detta är en sko avsedd för jogging
och möjligen även för raska promenader.
det är definitivt inte en sko som man
har för att den är snygg.
praktisk, möjligen. men snygg - nej.
ändå ser jag dagligen människor på väg till jobbet,
i mataffären, ja till och med på krogen. som bär joggingskor.
jag retar mig på dem, jag till och med avskyr dem.
vill kasta mig ner på golvet och slita av deras löjliga skor,
eller ännu hellre: slita upp min six shooter
och sedan börja peppra i golvet.
- jogga din djävul, jogga!
- - - - - - - - -- - - - - - - - -- - - -- -- - - -- - - -
ett ögonblick bara..
vad är det med att öppna kuvert i tv?
ofta, ofta skall det öppnas kuvert, för att
avslöja en vinnare eller redovisa ett resultat.
alltid, alltid så krånglar det.
snöret de drar i för att öppna
kuvertet sitter oftast för hårt.
de slits och dras, svettiga händer som
famlar med det redan glansiga kuvertet.
inte sällan går snöret av på mitten.
varför måste man göra det så svårt för sig?
kuvertet kan vara öppet från början, det där
snöret kan mer ryckas bort som en symbolisk
handling. som tittare behöver man bara få en
illusion om att kuvertet öppnas, om ens det.
sedan behöver inte lappen i c5-kuvertet vara
exakt i a5 format. gör den mindre och där
med också lättare att få upp ur kuvertet.
jag behövs överallt och borde börja ta betalt för mina råd.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
på lappen läser jag...
- du måste gå och rösta.
- det är så viktigt att använder din röst.
är det bara jag, eller låter inte dessa andra
klassens politiker lite väl desperata?
när lars ohly påstår: att han inte bryr sig
ifall du röstar på centern, bara du röstar.
så tycker åtminstone jag att det
är något som inte stämmer.
har för mig att tongångarna var ungefär
desamma inför förra riksdagsvalet.
det eviga mantrat om att vi alla
måste utnyttja vår rösträtt.
- kan du inte välja? rösta då på dem du ogillar minst.
vafan då för? vad är det för snack?
vi kanske inte vill rösta, vi kanske genomskådat dessa
yttepytte små förändringar som sker vid ett maktskifte.
och europaparlamentet, allvarligt talat!
hur fan påverkar det mig, ifall man skickar dit en
maskäten folkpartist eller en fluorsköterska från vänstern?
och så varnar man ständigt för att det är de små
extrempartierna som tjänar på lågt valdeltagande.
och?
ifall bara tio procent av svenskarna går och
röstar, skulle man då bli glad ifall man vann?
men ja ja, jag skall gå och rösta. men jag gillar fan
inte när folk tigger och smörar. det är inte seriöst.
- - - - - - - - - - -
par droppar bara...
såg ni? jag såg det.
jag såg hur steffo spetsade sitt
alkoholfria vin med en skvätt explorer.
hade trodde inte att jag skulle se, men jag såg
steffo, steffo, steffo...
############
missa inte
idag skall steffo testa
alkoholfritt i morgonsoffan.
vet jag en som kommer att vara
på dåligt humör resten av dagen.
---------------
tv-piraterna
eftersom min tjuvlyssning inte fick vara med
på tjuvlyssnat.se, så lägger jag upp den här istället.
nu är det egentligen ingen tjuvlyssning, utan ett
tillfälle då jag fann mig väldigt snabbt, och bara
en person fick höra min kommentar.
och han tyckte inte ens att den var fyndig.
fast det var den, och jag har sedan den dagen
stört mig på att ingen annan kunde höra mig.
hur som helst, här kommer historien:
jag står utanför brunogallerian i götgatsbacken, när
jag ser en sammanbiten ted åström komma gående,
han ser trött och sliten ut. i ena handen bär han en tung
sportväska och i den andra ett gitarretui. när han är bara
några meter från att passera mig, så släpper handtaget till
gitarrväskan och den faller i gatan.
eftersom jag står närmast, så ser han på mig med ett
sammanbitet ansikte och suckar högljutt.
det är då jag fäller kommentaren, den skär
som lie genom den lite kyliga vårvinden:
- en olycka kommer sällan ensam.
ted åström spänner ögonen i mig. tar sedan
gitarrväskan under armen, och går därifrån.
-- -- -- -- -- -- -- -- -- --
hedeby
när jag igår satt och såg en stund på reprisen
av hedebyborna, (nej det är inte trist och gubbigt
att se på eftermiddags-tv) så kom min näst
yngsta polare och satte sig bredvid:
- är det här ett barn eller vuxenprogram?
- det är nog mest ett vuxenprogram.
- vad handlar det om?
- om dom som bor i hedeby.
vi satt båda tysta och såg en mycket långsam
scen där abraham ligger sjuk i utdragssoffan.
- vad är det med honom?
- han är sjuk, gammal och sjuk.
ny tystnad, tills det att eftertexterna börjar rulla.
- jag tycker det var bra, fast det var ett vuxenprogram.
- tycker du verkligen det?
- ja, jag tycker det var bra när han gubben var sjuk.
- han i soffan.
- ja, jag gillar att han var sjuk.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
sportspegeln
å vilken sportsöndag vi hade igår, vi svenskar.
jag fullkomligen älskar när
det går bra för sverige i idrott.
elitloppet påminde mer om sm.
söderling spöade skiten ur nadal, jag har aldrig gillat
nadal. jag har å andra sidan aldrig gillat söderling heller,
men nu gör jag det.
störst av allt och alla är naturligtvis zlatan.
alltid störst.
++++++++++++++++++++++++++++++++
max åtta slag per bana
jag har, eller åtminstone hade jag en teori om att
ingen längre säger långgolf om golf, utan bara golf.
att långgolf var något man sade, då det bara var
överviktiga direktörer och arnold palmer som spelade.
på den tiden då en golfrunda lika gärna kunde innebära
en timmas plågsam förströelse på en skitig och
taskigt målad minigolf-bana.
jag är, eller åtminstone var, helt övertygad om att de flesta
golfspelare skulle bli besvikna. ifall jag efter att ha plockat
upp dem en julimorgon i svinottan för en stunds golf,
sedan kört dem till frasses camping.
men så googlade jag på långgolf och fick 2260 träffar.
-----------------
sa jag ajö när jag kom?
besökte häromdagen ett köpcenter. passerade då
förbi en butik där tv-spel säljes. vid entrén fanns
ett xbox-spel där man själv fick testa spelet, om
man så önskade.
eftersom jag hade några minuters dödtid till
förfogade, så klev jag in.
2009 års fotbollsspel var vad man fick prova på,
så jag tog tag i en kontroll och försökte mig
på att lira lite grand.
nu är jag ganska oduglig på tv-spel, och blev
därför lite stressad av att butiksägaren gjorde
mig sällskap.
han stod vid sidan om och granskade nyfiket
mitt handlag.
tro det eller ej, efter bara några sekunder så genomför
jag ett prickfritt anfall och avslutar med en riktig strut.
nu fylls jag av självförtroende och kan inte hindra
mig själv från att nonchalant väsa genom mungipan:
- jaha du, det var inte speciellt svårt att göra
mål i det här spelet.
tv-spelsnasaren vid min sida harklar sig försiktigt
och säger sedan:
- nä det är möjligt, men nu är det de andra
laget som du styr.
jag både släppte och förlorade kontrollen
i ett och samma ögonblick. utan ett ord
lämnade jag sedan butiken.
----------------------------------------------------------